Anton Säll: Fotbollsrörelsens desperata försök att nå fram till Tegnell

Barnboksklassikern »Kringel« har lästs av miljoner barn sedan första upplagan kom ut 1944. Boken handlar om den långa taxen Kringel som anses vara den finaste taxen i hela världen. Han är lång, prisad och beundrad av alla. Den enda som inte gillar honom är Fiffi, granntaxen som Kringel råkar vara kär i. Kringel gör allt för att visa upp sig för Fiffi. Han sträcker på sig, demonstrerar  sina utmärkelser och bedyrar sin kärlek.

Men Fiffi är inte intresserad. Hon gillar korta taxar, inte malliga taxar med hybris.

Precis samma dynamik finns just nu mellan den svenska fotbollsrörelsen och Folkhälsomyndigheten. De malliga, erkända och viktiga organisationerna Svensk Elitfotboll och Svenska Fotbollförbundet gör allt för att Fiffi (Anders Tegnell) ska bli imponerad av deras föreslagna åtgärder för att kunna sparka i gång säsongen igen. De sträcker på sig, bedyrar att de tar smittan på allvar, skriver egna protokoll och planer för att få Tegnells uppmärksamhet.

»Titta på oss, Tegnell! Titta på vårt ansvarstagande hälsoprotokoll! Snälla Tegnell, lyssna på oss!« vädjar fotbollsrörelsen.

Men Tegnell är iskall.

Myndigheten har stoppat all senioridrott och då får fotbollen foga sig efter det, säger Tegnell och påminner om att ett nytt besked kommer i slutet av maj.

Fotbollsrörelsen ger sig inte. Man går ut i Aftonbladet och vädrar sin frustration.

»Se oss, Tegnell! Träffa oss igen! Låt oss bevisa oss än en gång!«

Men Tegnell är tyst. Han gillar inte ens fotboll särskilt mycket – det har han sagt i en intervju med Aftonbladet.

I barnboken slutar historien med att Kringel räddar Fiffi när hon har ramlat ner i ett hål. Taxarna blir kära och skaffar barn.

Än så länge finns inget som tyder på att relationen mellan Svensk Elitfotboll och Anders Tegnell kommer att sluta lika vackert.