Buskis är bästa sättet att beskriva statens misslyckanden
Amerikanska myndigheter fattade inte bara katastrofala beslut under pandemin, utan lade även munkavle på högt respekterade forskare.
Toppbild: AP
Med viss förväntan började jag följa en ny serie på HBO nyligen. The Plumbers handlar om männen bakom Watergateskandalen, ”rörmokarna” som först anlitades för att stoppa läckor från Vita huset och senare gjorde inbrott i demokraternas partihögkvarter. Men jag stod inte ut i mer än ett par avsnitt. För mycket buskis för min smak. Skådisarna spelar över, snubblar omkring och fjantar sig, emellanåt rentav iförda peruk och lösmustasch.
Framställningen av de hårdföra tidigare CIA-agenterna påminde lite om en annan tv-serie som gjorde mig besviken; den om mordet på Olof Palme med Skandiamannen som statsministerns baneman. Där gestaltades inte minst polisledningen med Hans Holmér i spetsen som en samling fåntrattar.
Så läser jag Anders Bollings hårresande berättelse om hur amerikanska myndigheter inte bara fattade katastrofala beslut under pandemin, utan även lade munkavle på högt respekterade forskare som kritiserade politiken och föreslog andra vägar (i stort sett samma som de Sverige följde). Ingen av de ansvariga har gjort avbön i efterhand och bett om ursäkt för att de orsakade massiv överdödlighet och annat onödigt lidande. Och det är förstås regel snarare än undantag att politiker och myndigheter som fattar ödesdigra beslut inte backar. I stället låtsas de som att det regnar och mörklägger misstagen så gott det går.
”Om vi får en ny pandemi tror jag tyvärr att vi får nya nedstängningar. Myndigheter världen över låtsas som om de var en framgång när de i själva verket var ett kolossalt misslyckande”, säger Stanford-professorn Jay Bhattacharya i artikeln.
Och det för oss till slutsatsen; kanske är buskis trots allt det mest verklighetstrogna sättet att beskriva statsmaktens misslyckanden, snarare än actionfilmer med smarta och ondsinta konspiratörer som listigt skyddar sig och sina överordnade. Allt som oftast handlar det nog bara om inkompetenta pajasar som klantar till det, och sedan försöker rädda sitt skinn genom att försvara idiotierna.
Jag ska nog ge den där Watergate-serien en chans till, trots allt.
***
