Cambridge Analytica skryter och snackar
Cambridge Analytica verkar inte vara ett företag med ett överdrivet intresse för etik. Ett och annat åtal är nog att vänta. Men det är något märkligt med kärnan i historien, det vill säga konsultbolagets roll i valet av Donald Trump.
Facebook godkände en app som gjorde ett personlighetstest. De som använde appen lämnade ut information om sig själva och vänner. Informationen användes sedan av Cambridge Analytica. Enligt Facebook var själva användningen av den insamlade informationen ett brott mot avtalet med Facebook, men ingen läcka eller stöld.
Det är brittiska Guardian och Channel 4 som har täten i granskningen. Men den som följer brittisk press är inte överraskad. Redan i början av december 2016 skrev BBC-korrespondenten Paul Wood en artikel i brittiska Spectator om Cambridge Analytica och företagets roll i valet av Trump. Det mesta av det som nu »avslöjats« finns redan där. I stor utsträckning i form av öppet skryt från företaget självt.
Wood tvivlar på att väljarna verkligen är så lättmanipulerade som företag av det här slaget gärna ger sken av.
I måndags publicerades en annan intressant artikel i ämnet på Spectators hemsida, den här gången av tidskriftens USA-redaktör, Freddy Gray. Gray påpekar att det Cambridge Analytica gjort inte skiljer sig i art, möjligen i grad, från vad Barack Obamas kampanj gjorde 2012. Då hyllades nyttjandet av Facebook som ett sätt att knyta an till gräsrötter och vitalisera demokratin. Den här gången beskrivs det som »psykologisk krigföring«.
Det finns en underton i rapporteringen om Cambridge analytica. Den undertonen är att det måste finnas något skumt bakom valet av Trump eller resultatet av Brexitomröstningen. I grund och botten handlar det om en ovilja att erkänna oönskade valresultat som legitima. Det är osunt.
Datainsamling av det här slaget är ett integritetsproblem. Men problemet uppstår redan när folk lättvindigt lämnar ifrån sig sin information till bolag som Facebook, det är inte beroende av vem som använder informationen. Och samtidigt bör vi vara en aning skeptiska till att konsultföretag verkligen kan styra väljarna som de vill.
Cambridge Analytica, påpekar Wood, gav Trump 20 procents chans att vinna. Mer allsmäktiga än så är de inte.
