Därför är grundskolan en nationell katastrof

Den svenska skolan saknar ordning och reda. Men det finns några beprövade metoder som kan leda till framgång.

Text:

Toppbild: TT

Toppbild: TT

För några år sedan intervjuade jag Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan (IES). Detta var i tv och vi stötte bokstavligen ihop strax före sändning när hon kom ut från sminket. Jag bad om ursäkt, berättade att det var jag som skulle intervjua henne och hastade vidare mot studion. Då ropade hon tillbaka mig och begärde – vänligt men bestämt och rätt så uppfordrande – att få veta vad jag hette. Jag kände mig som tio år när jag fattade hennes utsträckta hand och stammade fram mitt namn. Fan vet om jag inte bockade också.

Bergström var inbjuden för att prata om sin bok Tough love som just hade kommit. Intressantast var diagnosen av den svenska skolan och det som hon tyckte var dess största problem; bristen på ordning och lärarnas låga auktoritet.  Hennes egen ledarstil hade jag just fått ett smakprov på. Varje morgon hälsade hon barnen välkomna till skolan och tog i hand. Hon underströk vikten av att alltid se den man pratar med i ögonen, även barn. Nej, särskilt barn. Och så inspekterade hon lokalerna varje dag, plockade upp skräp, suddade bort klotter och såg till att sånt som var trasigt blev reparerat. Inga mössor och ytterplagg inomhus. Inga mobiler under lektionerna. Inga tuggummin eller minikjolar. Omdömen och betyg redan från tidig ålder. Listan fortsatte. Poängen var förstås att tydliga regler skapar ordning och reda. Vilket ger arbetsro. Som i sin tur ger trivsel. Och i slutänden utslag i skolresultaten. Eleverna lär sig saker!

I dag lämnar 15 procent av eleverna grundskolan varje år utan att ha behörighet att söka till gymnasiet. I invandrartäta områden kan andelen vara ännu högre. Samtidigt rapporterar var tredje lärare att de utsatts för våld eller hot om våld på jobbet, mer än någon annan yrkeskår. Den svenska skolan är kort och gott en pågående nationell katastrof. Om än ojämnt fördelad, för medan botten har gått ur på en del håll så levererar IES och mängder av andra skolor – både kommunala och fristående.

Läget är dock inte helt hopplöst. I Fokus artikel framgår att det finns beprövade metoder för att få ordning även på mycket utsatta skolor. Nyckeln till framgång är att hitta rätt skolledare. Sådana som Barbara Bergström. 

Text:

Toppbild: TT