Det som händer i Berlin är läskigt likt Kristallnatten
Mellan den 7 och 16 oktober har det i Berlin skett mer än 30 antisemitiska attacker, hot och judehat på gatorna och i sociala medier.
Toppbild: AP
Hemma på vår gata i stan är det lugnt. I den migranttäta stadsdelen Neukölln, av tidningen Time out utsedd till den coolaste stadsdelen i världen, demonstreras det återkommande för Palestina med brinnande barrikader och stenkastning mot polisen.
Det är inte utan att man skulle vilja ha Tramadol, som påstås ge gängbrottslingar ”en extra pungkula” i form av både lugn och handlingskraft. Sedan en jorre för att coola ner sig och glömma. Detta enligt svenska gängkriminella grabbar.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Tills vidare nöjer jag mig polska cigarretter som varnar för ”Palenie Nisztczy zęby i dziąsta”: rökning förstör tänder och tandkött. Kanske farligare än såväl alkohol som morfinprodukter. Men vi ju ska alla dö.
Det demas och slåss för Hamas på flera håll mest hela tiden. Yttrandefrihet i all ära, så viktig att värna. Men ändå: en hel del börjar kännas som hatbrott.
Vidare terrordådet i Bryssel där två svenska fotbollsfans sköts till döds och en skadades. Man saknar ord annat än svenska politikerfraser som att ”mina tankar går till offren och deras anhöriga och vänner”.
Tyska medier rapporterar om en 22-årig taleskvinna, Elise Bas, för Fridays for future. Under en påstått fredlig demo (15/11) beskyllde klimataktivisten Israel för folkmord och hyllade Hamas. I Tyskland pågår ”en pogromstämning mot palestinier”, sa hon och jämförde staten Israel och judar med nazister. Det i enlighet med den nu förbjudna men ändå välanvända parollen ”From the River to the Sea, Palestine will be free”.
Ett par dagar senare sprejade klimataktivister från ”Letzte Generation” ner världsklockan på Alexanderplatz i grällt orange, mitt framför näsan på polisstationen där. Efter det blockerade många av dessa ”Klima-Chaoten” som de brukar kallas, på sedvanligt klistermaner några viktiga vägar i Berlin. Men då ingrep polisen snabbt. Dock hann de inte skydda Freie Universität från att apelsinfärgas någon dag tidigare. En högskola som för övrigt fördömer Hamas och solidariserar sig med sina partneruniversitet i Israel.
I alla fall är det skönt att det finns så många – och coola, gärna med en cigg i handen – poliser i denna stad. De är normalt blixtsnabbt framme om det så gäller fotbollsligister eller klimataktivister. En vän till mig som är ordningspolis sa redan för flera år sedan att gräsrökande punkare och gamla hippier vid Warschauer Straße inte var direkt problematiska. Särskilt inte i jämförelse med antisemiter som trakasserade judiska barn och ungdomar i berlinska skolor. Där man nu diskuterar förbud mot palestinasjalar i klassrummen, vilket förstås möts av föräldraprotester.
Mellan den 7 och 16 oktober har det i Berlin skett mer än 30 antisemitiska attacker, hot och judehat på gatorna och i sociala medier samt olika former av antisemitisk graffiti. Davidsstjärnor målade på berlinska portar där judar förmodas bo – läskigt likt vad som förekom under Kristallnatten, Novemberpogromerna 1938. Detta inte minst i Neukölln.
I stadsdelen Mitte har demonstranter kastat molotovcocktails mot en synagoga, en Talmudskola och ett judiskt dagis (18/11). Ungefär samtidigt vid en propalestinsk demo vid Brandenburger Tor skadades 20 poliser av stenar och flaskor. Följde gjorde en nattlig attack under parollen ”Vi ska göra ett Gaza av Neukölln”. De maskerade upprorsmakarna var beväpnade med stenar och batonger. Bilar sattes i brand och 65 poliser skadades.
De enda goda nyheter jag kommer på är att man aldrig hör talas om skjutningar med automatvapen, och att vårt Bezirk, där Prenzlauer Berg ingår, är den bästa och tryggaste delen av Berlin att bo i. Sämst rankas inte oväntat det kanske inte längre så hippa Neukölln.
***
Läs även: Man känner en viss ömhet inför karln
