Det svänger snabbt i begreppsvärlden
Ledarskribenten på SVD, Ivar Arpi, är kritisk till politiker som vill dra in EU-bidragen till Polen och Ungern för att regeringarna där inte ämnar gå med på en gemensam fördelning av flyktingar inom unionen.
Arpi kallar förslagen odemokratiska och tyranniska: »Detta sätt att agera på går rakt emot EU:s grundtanke att skapa fred.«
Debatten på Twitter blev upprörd. Men den handlade förstås inte om sakfrågan. Nej, den hätska diskussionen rörde ett ord – globalisterna.
»Nu använder globalisterna i Västeuropa och Bryssel migrationsfrågan för att utpressa östeuropeiska länder«, skrev Ivar Arpi.
Ola Spännar, fram till nyligen kommunikationschef för Centern, kommenterade: »Globalisterna – intressant ordval, googlar man det ordet hamnar man annars ofta på Avpixlat o dylikt.«
DN:s chefredaktör Peter Wolodarski vidarebefordrade: »Viktig påminnelse från Henrik Bachner, ledande forskare i Sverige om antisemitism, apropå dem som svänger sig med termen ’globalister’. Enligt Bachner är det ett av kodorden antisemiter använder när de syftar på judar.«
Det stämmer. Sedan ett par år används ordet så i vitmaktmiljöer i USA. Men det har nyttjats ännu längre i akademisk miljö för att beskriva personer som är för frihandel, fri(are) rörlighet för männi-skor och mer beslutsfattande i internationella fora.
I sin utblick inför året 2019 hade Economist en artikel på temat. »The great political divide between globalists and nationalists – Globalists and nationalists will slug it out around the world«, löd rubriken. Texten var författad av Financial Times tyngste utrikeskommentator Gideon Rachman, vars föräldrar för övrigt är sydafrikanska judar.
DN själv gör dessutom en värderingsundersökning tillsammans med Ipsos. Senaste resultatet redovisades 20 april. 23 procent av männen och 15 procent av kvinnorna, identifierade sig som globalister. Så många judar finns inte i Sverige. Mycket långt ifrån. Folk förstod vad frågan gällde, deras världsbild.
Ivar Arpi överlever kritiken. Det gör sannolikt begreppet globalist också. Det blir för otympligt att skriva globaliseringsförespråkare, vilket föreslagits. Alternativet internationalist ger väl sur gammal socialistsmak i munnen. Och varför i himlens namn ska man ge antisemiterna tolkningsföreträde?
Att märka ord är inget svenskt fenomen. Men det är vida spritt. Ju högre takt i begreppsbytena desto lättare att göra fel. När jag var liten sa man utlänning om den som inte var etnisk svensk. Det ansågs snart vara exkluderande och byttes mot invandrare, om personen bodde i Sverige. Mina föräldrar som närmar sig 90 år säger fortfarande utlänningar ibland och jag har sett hur ögonbryn höjs – är de månne främlingsfientliga? Inte alls. Och faktum är att utlänningar finns, enligt lagen är det personer som inte är svenska medborgare. I slutet av fjolåret var det 932 000 personer, 9 procent av befolkningen.
På 60-talet sa man psykiskt utvecklingsstörd. Det avfärdades senare som nedsättande, 1969 började man i stället tala om förståndshandikapp. Med åren ansågs det i sin tur vara förolämpande och ersättes av intellektuellt eller kognitivt funktionshinder. För tillfället är det funkis som gäller, förkortning för funktionsvarierad, som om vi inte alla skilde oss åt fysiskt och psykiskt.
Därtill ska man hålla reda på vad Forena, GS, Vision och Unionen är. Ledtråd: fackförbund. Liksom att Mia blivit MFoF och Lotterinspektionen bytt namn till Spelinspektionen. Landstingen heter sedan årsskiftet regioner, vilket skapar förvirring eftersom ordet region används i många sammanhang med annan geografi. Arbetsmarknadsregionerna har helt andra gränser. Till exempel.
Och förtidspensionären som klagar på sin låga inkomst vet vad hon talar om, även om hon skulle kallat sig person med sjuk- och aktivitetsersättning för att vara korrekt.
Sverige behöver inte fler missförstånd. Varken oavsiktliga på grund av ideliga begrepps-byten eller avsiktliga för att svärta ner meningsmotståndare. Det finns så mycket dumhet ändå att det är onödigt att spela dum.
Malin Siwe, politisk krönikör. Läs hennes artiklar här.
