En sista svensk insats: Erdogan-bakelsen
Hur ska Ulf Kristersson blidka Turkiet? Daniel Suhonen har receptet.
Man kan riktigt se desperationen lysa i Ulf Kristerssons ögon, så fort en fråga ställs om den pågående, avstannade svenska Nato-processen. Vi sitter i skiten. Jag tror inte statsministern sover särskilt gott. Han borde inte göra det. För det som är så oklädsamt är att vår nya högerregering valt en så uppenbart felaktig strategi. De ser ut som ett gäng övertända lumpare på dansbana som inte kan hålla sig, utan kommer i byxan. De var så sugna på att föra oss in i Nato, att de varit helt oförmögna att göra det.
Minns ni bilden från Ulf Kristerssons möte med Erdogan i Ankara? Handskakningen där den auktoritära presidenten aldrig släpper greppet, och likt en skolgårdsmobbare krossar den svenska regeringens utsträckta hand. Där och då, om inte tidigare, borde Sveriges regering förstått att de inte hade att göra med en vanlig regeringsföreträdare, där vett och sans föregår besluten.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Nu står det klart att Finland sannolikt kommer lämna oss bakom sig och gå med. I princip ingen fara, utom förnedringen av att inte få gå med. Som en randstat, ifrågasatt av en halvdiktatur.
Undertecknad vill alltid vara konstruktiv. Ja, enligt Martin Aagård i ETC var det till och med jag som tog beslutet om en svensk Nato-ansökan. Därför vill jag ta ansvar och komma med en sista svensk insats som kan bära frukt i slickandet av den turkiske halvdiktatorn:
Erdogan-bakelsen
Sveriges regering skall presentera idén att på den tänkta turkiska valdagen 14 maj servera och sälja en särskild Erdogan-bakelse på alla Sveriges bagerier och konditorier. Om svenska tjänstemän undrar om det är möjligt, fråga er bara: Hade Erdogan tvekat?
I vanliga fall skulle detta behöva beredas, men nu får vi raskt genomföra detta och här kommer ett utkast på hur bakelsen kan konstrueras.
Botten består av en tjock skiva choklad eller pepparkaka, möjligtvis Daim. Ja vi sitter i skiten, men symboliskt är det viktigaste att kakan står på samma bruna botten som både den svenska Tidö-regeringen och den Turkiska Erdogan-regimen gör. Över detta byggs en Napoleon-bakelse med massor av lager och bottnar av smördeg. Det anstryker till de levantiska baklava-bakverken och de svenska wienerbröden och skildrar de många lagren och turerna i den svenska Nato-processen.
I det hela läggs spåren av en finsk pinne, för att antyda att vi vill gå hand i hand med vårt brödrafolk. Alternativ och möjlig regional diversifiering är att den finska pinnen ersätts av memma, denna vårt östra brödrafolks svartbruna påskdelikatess. Ovanpå detta ett tunt lager grön marsipan. Islamismen och Turkiets oavbrutna stöd till Islamiska staten och deras gelikar i kampen mot kurderna, är naturligtvis bara en illasinnad tolkning. Denna tolkning är helt fel, detta måste UD ha färdiga talepunkter om. Den gröna marsipanen står också för den svenska klimatpolitiken, som är en tunn grön fernissa över business as usual och den livsfarliga fettbomben med smördeg symboliserar hur vi för en fossil energipolitik som alla vet inte är hållbar, men som vi kör ändå.
Överst en röd marsipanros, för allt är sossarnas fel, det är alltid regeringens slutbudskap.
Sedan kan Tobias Billström åka ner till Erdogan och förhandla på nytt med en låda bakelser, lika Ture Sventons temlor. Sverige lovar att bakelserna ska serveras i hela landet. Så fort vi är med i Nato ska vi också driva att denna bakelse bjuds i hela försvarsalliansen och som standarddessert på samtliga toppmöten och i Natohögkvarterets lunchmatsal i Bryssel. Ja, vi kan också kasta in den offentliga sektorn. Samtliga sjukhus, äldreboenden och skolor skall servera bakelsen. Den kan därmed även komma att lösa en rad av de svenska inhemska problem som vår regering har att handskas med.
Arbetslösheten är hög och tillväxten EU:s lägsta, men här kan extrapersonal komma att behöva kallas in till bagerierna, det får hjulen att snurra. Den pågående levnadskostnadskrisen gör att barn och pensionärer hungrar. Den näringsrika Erdogan-bakelsen kan spela en roll för kosthållningen. Låt barnen ta med sig bakelsen hem, det är en socialpolitisk insats med en kraft som ingen hade räknat med från den här regeringen.
Men SD säger någon. Hur ska SD acceptera denna våg av kärlek till en islamistisk statschef?
Jo, eftersom de även i grunden delar Putins vision om ett Sverige som står utanför, därav sponsringen av koranbränningar och annat, kommer de motsätta sig att Erdogan får den här bakelsen. De kommer larma och störa det hela, Björn Söder twittrar och Paludan mosar bakelser på Turkiets ambassad. Man kan se det framför sig.
Då kan man tröstäta skiten. Den är lösningen på allt.
Daniel Suhonen är chef på det fackliga idéinstitutet Katalys, ledarskribent på Aftonbladet och författare
***