Ett »brev« från Teneriffa

Denna rapport är elektroniskt förmedlad och därför ej översänd i form av ett brev med frimärken. Postnord beklagar sig över den förlustbringande utbärningen av brev. Det gör kollegan i Finland också. Jag minns en tid för länge sedan då brev bars ut varje vardag i veckan. Till min ensliga bostad vid Rosendalsvägen på Djurgården anlände en brevbärare varje förmiddag, ibland med ett bokpaket under armen. Det fanns en tid då posten (alltså den traditionella) ansågs vara del av de tjänster som samhället erbjöd. Nu förmodas det, men det är inte riktigt sant, att alla, unga och gamla, är uppkopplade mot Nätet, varvid utdelningen av gammaldags brev blir umbärlig och onödig.

Paket kan avhämtas på närmaste snabbköp. Denna rapport är författad efter en två veckors vistelse på ön Teneriffa, välbekant för många svenskar. Med lågprisflyg åker man Teneriffa tur och retur för under tusenlappen. Den svenska närvaron är påfallande, inte bara genom kyrka och skola utan också ett rehabcenter som heter Vintersol. Det har förmodats att en flygskatt skulle minska flygtrafiken och därmed vara till nytta för klimatet. Frånsett att en sådan skatt knappast skulle slå igenom inom EU är det föga sannolikt att skatten skulle påverka den ökning av antalet flygpassagerare som ständigt pågår i världen, mest i Asien. De två största flygplanstillverkarna levererar årligen närmare 2 000 flygplan.

Vi är snart upp i fyra miljarder flygpassagerare per år. Inom kort är de fem. Många nordbor vill tillbringa en tid på vintern i ett varmare klimat. Någon anledning till resestrejk med anledning av klimatrisken ser de förmodligen inte, med undantag av den operasångerska som slutat flyga och därmed gått miste om många engagemang. Föga troligt att det uppstår en folkrörelse för att bojkotta exempelvis de Kanariska öarna eller Thailand och Dubai. Den som i ett välståndssamhälle som det nordiska vill ha ett gott klimat-samvete avstår från att flyga. Man kan ta sig till Teneriffa med tåg och båt. Det tar tid. Det finns andra metoder att bidra till miljön, till exempel genom att plantera träd, avstå från att äta avokado eller sluta att använda plast. En anledning att resa till Teneriffa (utom värmen alltså) kunde vara att det är relativt billigt.

Öns knappt en miljon invånare lever i huvudsak på turismen, frånsett en viss export av bananer. Motorvägsnätet, finansierat av EU, sträcker sig som en gördel runt ön. Momsen 7 procent, att jämföra med 25 procent i Sverige, dock lägre för livsmedel. Detta avspeglar sig i hotell- och restaurangpriser, matvaror, taxi: allt som en turist behöver. Den fortsatta översvämningen av utländska resenärer har inte eliminerat fattigdom eller arbetslöshet. Däremot fortsätter byggandet av semesterlägenheter, som under den varmaste tiden av europeisk fastlandssommar utnyttjas av spanjorer och portugiser, som har förmånen av superbilliga flygresor till öarna. Äldre personer som i likhet med mig lider av kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom låter värre) förmodas ha nytta av vintervistelser i ett varmare klimat än det nordiska. Det beror på om man enbart bedömer sitt hälsotillstånd utgående från andningskapaciteten. På kort sikt förbättras den kanske, men relativt långa flygresor är ansträngande.

Vill man inte steka sig bland fläskbergen återstår att söka upp de fåtaliga bokhandlarna på ön – medta ett bibliotek eller en läsplatta. Landskapet på den södra delen av ön är totalförstört och strykfult på grund av ett hänsynslöst byggande, reklamskyltar och supermarknader. De enda kvalitetstidningar som finns att tillgå är tyska. Invandrare från länder utanför det spanska språkområdet är det ont om. Teneriffa är mera spanskt än Sverige är svenskt. Eftersom de Kanariska öarnas ekonomi är helt beroende av turismen skulle en radikal minskning av resandet leda till ytterligare höjd arbetslöshet och belastning för den ansträngda spanska ekonomin. Teneriffa befinner sig i ena ändan av ett EU-spektrum där den nordligaste delen består av vintriga regioner i Sverige och Finland. Någon EU-samsyn om budget och skatter är omöjlig att nå, vilket jag kunde bevittna under ett kort medlemskap i EU-parlamentet. Den nationella egennyttan härskar. Teneriffa är översvämmat av god färsk fisk, utom laxen. Den kommer från Norge.

Jörn Donner är författare, filmproducent, filmregissör och journalist. Läs hans krönikor här.