Finns många anledningar till att lämna Tidösamarbetet
Borde Liberalerna lämna Tidösamarbetet? Ja, Sverige klär inte i brunt, skriver Markus Kallifatides.
Toppbild: Wikicommons
Ja, Liberalerna borde lämna Tidösamarbetet. Chockerande principlöshet i utrikespolitiken, oförenliga linjer i EU-politiken, kollapsen kring svensk klimatpolitik och ledande Sverigedemokratiska partiföreträdares uttalanden, borde var och en för sig vara anledning nog.
Utrikesministern har i Liberalernas namn uttalat att det vore orättvist att kräva vapenvila för att säkra civilbefolkningens mänskliga rättigheter i Gaza. Utvecklingsbistånd med demokratifokus till Palestina har dragits in – mitt i en krigssituation och galopperande islamistisk extremism. Baserat på falsk information.
Under vinjetten En halv grek & en turk turas Thomas Gür och Markus Kallifatides om att besvara en aktuell frågeställning.
SD har skickat ut två testballonger inför EU-valet som signalerar kampanj för svenskt utträde ur den euroepiska unionen: partiledningen vill se en grundlig utvärdering av medlemskapet och ungdomsförbundet vill att partiet ska göra tydligt att utträde är aktuellt.
Klimathandlingplanen skulle enligt den liberala miljö- och klimatministern utarbetas utan SD-inflytande. Det slutade med att dokumentet presenterades av hela Tidökvartetten. Och vad värre är, det är en ”plan” som varken innehåller mål, medel eller sambandet dem emellan. Vi fick en illa hoprafsad servettskiss av en minister som vet att det är en servettsskiss. Och som vet att det finns majoriteter att finna i riksdagen för en helt annan politik på området.
Jimmie Åkessons tal om att rensa det offentliga rummet från muslimska symboler borde föranleda ett liberalt partis avskedsbesked från ett regeringssamarbete.
Men Liberalerna är inte ett liberalt parti, utan ett kugghjul i en högerkonservativ maktmaskin, något som framträder vid granskning av den förda politiken.
Att generellt dra in medel från folkbildningen med hänvisning till enskilda exempel på oegentligheter i ekonomiska transaktioner är i mina ögon direkt illiberal politik.
Att utlandsfödda med bristande färdighet i svenska språket enligt Tidöavtalet möjligen ska kunna bli av med rätt till tolk i samband med kontakt med hälso- och sjukvården, utgör en skrivning som ett liberalt parti inte borde kunna skriva under på.
Att friktionsfritt samarbeta med dömda vålds- och skattebrottslingar och personer som gått med i ett Putinkramande nyssnazistiskt parti som staten Israel inte velat ta i med tång och som är indränkt i främlingsfientlighet och irrationalism, borde inte vara möjligt för ett liberalt parti. Sverige klär inte i brunt, som det hette på partiets valaffisch för ynka fem år sedan.
Att mot bättre vetande grundad på omfattade empirisk evidens vidmakthålla den världsunikt uselt utformade svenska marknadsskolan – och tillsätta utredningar om redan utredda frågeställningar i ännu ett slöseri med skattemedel borde inte vara möjligt för ett liberalt parti.
Men Liberalerna är alltså inte ett liberalt parti. Tidömajoriteten är formad runt ambitionen att tillskansa sig regeringsmakten och att i riksdagen säkra fortsatt vinstjakt i skattefinansierad vård, skola och omsorg, möjliggöra enorma offentliga transfereringar till kärnkraftsprojekt och sänka skatter, mest för välbeställda. Och Liberalerna vet att priset för att kunna göra det är att inte vara liberaler. Tidigare ledande företrädare för Liberalerna har tagit konsekvensen av detta och lämnat partiet.
Möjligen kommer Liberalerna mot slutet av mandatperioden att teatralt lämna Tidösamarbetet i hopp om att kunna övertyga strax över fyra procent av valmanskåren om att man är ett liberalt parti och att något som förmedlas från partiet är seriöst menat. Men jag tror att det är kört. Sverige klär inte i brunt.
***
