Forsgård: Sex tecken i tiden
1) Det har gått 30 år sedan muren i Berlin öppnades den 9 november 1989. Jag läser därför en forskningsrapport om angiveriet i DDR. Rapporten kastar djupa skuggor över den östtyska läkarkåren. De proportionellt sett flesta angivarna i olika yrkeskategorier fanns bland läkare, inte minst bland psykiater och psykologer. Sådant var mönstret också under nazitiden. Vem kan man alltså lita på?
2) Den 9 november är ett givet frågesportdatum när det handlar om tysk historia. Den 9 november 1918 abdikerade den tyske kejsaren Wilhelm III från tronen. Den 9 november 1923 företog Adolf Hitler sin misslyckade »Marsch auf Berlin«. Den 9 november 1938 satte nazisterna eld på synagogor och judiska butiker. Och den 9 november 1989 öppnades muren i Berlin.
Det kunde väl också finnas en alternativ version. Den 9 november 1973 avled RAF-terroristen Holger Meins i en hungerstrejk. Och den 8 november 1939 gjorde Georg Elser ett misslyckat attentat mot Hitler. Elser tillhör berättelsen om den 9 november – men vilken berättelse tillhör Meins?
3) På en krog hör jag historien om en östtysk journalist som tidigt insåg att övervakningsorganet Stasi hade en pseudomilitär och småborgerlig karaktär och att man lade stor vikt vid de så kallade sekundärdygderna, sådant som pliktkänsla och ordningssinne. Stasi ville rekrytera journalisten som informell medarbetare. Till den första avtalade träffen kom han en timme försenad. Han fick därför en ny chans. Till den andra träffen kom han gravt berusad. Från Stasi hörde han aldrig mer.
4) Revolutioner sätter sina spår. William Shakespeare upplevde en storslagen renässans under 1800-talet efter att ha varit närmast omyndigförklarad i 1700-talets salonger. Efter den franska revolutionen förändrades allt detta. Då ville européerna återigen läsa berättelser om upproriska engelska bönder. Man ville också se den vildsinta romerska mobben i häftigt uppror. Romantikerna runt om i Europa såg till att skapa en piedestal för engelsmannen. På den sitter han ännu i dag. Vad kommer då efter 1989, i shakespearesk anda? Det bör väl vara smarta och goda skildringar av den byråkratiskt lättledda människans fall och undergång som blir vad bönderna och mobben en gång var för Shakespeare och romantikerna.
5) Det starka ljuset på Berlin den 9 november lämnar otaliga skuggor. De faller över städer som Plauen och Leipzig. Det var där som de folkliga protesterna mot förtryck och totalitarism i DDR började på hösten 1989. Och sedan eskalerade.
Så varför öppnades då muren i Berlin i november 1989? Svaret beror på vem man frågar. En amerikansk demokrat säger att muren öppnades som en följd av Jimmy Carters politik för mänskliga rättigheter. En amerikansk republikan säger att det var Ronald Reagans kapprustning som knäckte Sovjetunionen. I Vatikanen sägs att det var påven Johannes Paulus II som med sin antikommunistiska verksamhet undergrävde socialismen. I Kabul kan man höra att Sovjetunionens fall berodde på den misslyckade invasionen av Afghanistan 1983. I Berlin talar man gärna om en förnuftig Ost-politik personifierad i Willy Brandt. I Moskva talar man om Gorbatjovs Perestrojka och i Warszawa talar man helst om Walesas Solidaritetsrörelse.
Själv tror jag att Michail Gorbatjov bara ville modernisera socialismen och inte alls låta den spricka i sömmarna som en kostym från Dressmann.
6) På Giesebrechtstrasse 11 i de västra delarna av Berlin, nära Savignyplatz, fanns en gång i tiden en berömd bordell, ett så kallat Freudenhaus. Det hette Salon Kitty. Det besöktes av högt uppsatta diplomater, militärer och politiker från olika länder. I källaren satt nazister och spelade in samtalen mellan hororna och deras klienter. På Giesebrechtstrasse 11, i det återförenade och hygieniskt denazifierade Berlin, finns i dag en affär som säljer toppmoderna hörapparater.
