Förutfattade klädkoder

Ibland inträffar det att jag inte hinner byta om från svart kostym och vit skjorta, utan går på restaurang direkt efter jobbet utan att passera hem. Jag ska inte påstå att följande inträffar varje gång, men tillräckligt ofta för att motivera den här texten.

Jag står och väntar på bord eller hänger i en bar. Första gångerna det inträffade, kom en man fram och sa att de var ett sällskap på tre. Kul, för dig, tänkte jag, lite lätt förvånad. Varför blir jag informerad om sällskapets storlek. Vid ett annat tillfälle kom en person och förkunnade att hon var mycket hungrig och undrade om det fanns ett bord. Personerna i fråga trodde att jag arbetade på restaurangen och ville ha hjälp med menyer och var de skulle sitta. Vill man vara elak kan man hävda att för dessa personer är en mörkhårig person i svart kostym, vit skjorta (eller svart t-shirt) lika med kypare eller hovmästare.

Men jag är övertygad om att personer som misstar mig för kypare på grund av min svarta kostym inte är mer rasistiska eller främlingsfientliga, eller ens mer fördomsfulla än normalsvensken (en kategori dit jag även räknar in oss mörkhåriga). Förutfattande meningar, absolut, men inte rasistiska och fördomsfulla.

Jag tror på att man ska, som amerikaner brukar säga: don’t hate the player, hate the game. Svenskens förutfattade tankar säger i stället något om den rådande situationen på arbetsmarknaden för många mörkhyade och mörkhåriga svenskar.

Nationalekonomer talar om statistisk diskriminering, sociologer om förförståelse. I korthet innebär det att om människan iakttar två synliga fenomen som ofta hänger ihop kommer de att tro att det ena är hönan och det andra ägget. Medvetandet har svårt att greppa slumpen eller att det kan finnas andra underliggande samband än det visuella. Förförståelse baserat på tidigare erfarenheter har visat sig mycket effektivt ur ett evolutionärt perspektiv. Den som är bäst på att förutspå faror har levt längre. Förförståelse och förenklingar av komplexa fenomen har också bidragit till att mänskligheten har kunnat effektivisera vardagen och hushålla med tankar och fysisk ansträngning till stunder när överlevnaden verkligen ställts på sin spets.

Enligt historiken Yuval Harrari är just människans förmåga att föreställa sig saker en av de viktigaste förklaringarna till att vi som art varit framgångsrika i att härska över jorden, trots att det finns andra som är betydligt starkare och snabbare än oss. Genom komplexa berättelser om det förgångna, och framtiden, har vi lyckats skapa en känsla av gemenskap och samarbete med för oss okända människor mot ett gemensamt mål: att överleva.

Baksidan av denna förmåga visar sig när premisserna för våra antaganden påverkas av snabba förändringar i vår omvärld. Då blir samma föreställningar i stället fördomar som gör att vi inte kan tolka världen på ett korrekt sätt, vilket leder oss fel i vardagen. Den enda, men avgörande skillnaden mellan förförståelse och fördomar är att den första hjälper oss och den senare vilseleder oss.

Med den segregerade arbetsmarknaden och bostadsmarknaden är det inte konstigt att andra restauranggäster antar att jag jobbar där. Den enda gången en svartskalle har kostym är på en fest eller inom serviceyrken.

Lösningen är inte att berätta för folk att de är rasister eller att de är allmänt dumma i huvudet. Arbeta i stället för att arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och den sociala tillvaron blir mer mångfaldiga. Ju fler mörkhåriga i kostym, desto svårare blir det att avgöra om jag är gäst eller jobbar på restaurangen.