Framtidens knark är knark

Jag har avsiktligt och oavsiktligt testat cannabis, hasch, kokain och LSD. Det hör till ovanligheterna. Betydligt mer återkommande knarkar jag nyheter, uthållighetsidrott, alkohol, bekräftelse, Netflix, Facebook och mobiltelefonen.

Påfallande mycket har sitt ursprung i Kalifornien, och då syftar jag inte på ekfatslagrad Chardonnay utan teknikmissbruken. Algoritmskaparna på Facebook, Youtube och Google vet hur häxblandningen bör bryggas för att skapa beroenden.

Just Silicon Valley utgör en säregen mylla av entreprenörsanda, teknikoptimism, personlig utveckling samt en unik öppenhet för droger. Det var på Kaliforniens västkust som LSD-rundresorna med Ken Kesey i spetsen hamnade efter USA-tripparna. Psykedeliska droger var den blomsterkvast som togs till San Francisco redan 1968. Men LSD-människornas subversiva drogkultur provocerade ett helt samhälle och ledde till hårda tag mot droger.

Femtio år senare kan man konstatera att attityden gradvis mjuknat till vad som i Kalifornien och på andra platser fortsatt att pågå i det fördolda. Ett misslyckat drogkrig släppte cannabis friare och i USA och Kanada har alltfler delstater legaliserat cannabisbruk, efter att det först tillåtits i medicinskt syfte.

Fenomenet är inte amerikanskt. Förra året öppnade svenska Läkemedelsverket för att tillåta medicinsk cannabis på licens och i Danmark pågår ett fyraårigt försöksprogram för medicinsk cannabis. Danska Stenocare (!) var först med att få licens för att odla, producera och importera medicinsk cannabis i landet. När bolaget nyligen skulle börsnoteras övertecknades aktierna med över 5 000 procent.

Att alla droger inte är varandra lika tycks vara väletablerat numera, liksom att några droger kan tänkas ha positiva hälsoeffekter.

Sedan cannabis omfamnats har forskare börjat snegla på andra substanser. LSD och psilocybin (som finns i en svampsort) har forskare slagit fast kan bota posttraumatiskt stressyndrom, och de utgör också lindring för cancerpatienter som befinner sig i livets slutskede. Desperationen över att livet sipprar bort i allt snabbare takt kan lindras med en LSD-tripp där det egna jaget skjuts ut i universum.

Att sedan testerna inte sällan har utgått från den amerikanska västkusten har föga överraskande lockat entreprenörerna i Silicon Valley (jämfört med att förenas med världsalltet står sig cannabis slätt). Dessutom är it-myllans fotsoldater redan på jakt. Den inleddes med försök att hitta flowstadiet: en sinnesstämning som många sannolikt är bekanta med, då sinnet blir så uppslukat att man först efteråt måste se vad klockan är.

Amerikanerna Steven Kotler och Jamie Wheal, som tidigare skrivit en bok om flow, drog i gång ett forskningsprojekt för att studera ämnet ytterligare. De har tittat närmare på några av världens rikaste människors metoder för personlig utveckling; läs folk som kan lägga 100 miljoner enbart för att det kanske är intressant.

Googlemedgrundaren Sergey Brin, med obegränsad förmögenhet, vad gör han för att hamna i flow – och vad jagar han?

I boken »Stealing fire«, som gavs ut i fjol, skildrar Kotler och Wheal företagares, entreprenörers och många andras upptäcktsresor efter vad man kallar förstärkt medvetandetillstånd eller altered states. Sinneslägen där kreativiteten sprudlar, nya idéer föds och kombinationerna är oförutsägbara. Vägarna dit kan vara självhjälp, terapi och meditation, eller fartfyllda spel eller actionsporter, och Sergey Brin ägnar sig åt.

Kotler och Wheal ser också det omfattande bruket av tv-serier, sociala medier, alkohol, droger eller pornografi som delar av samma sak: människor vill ta sin sinnesstämning från en plats till en annan – men de flesta ägnar sig bara åt ett insiktslöst missbruk. Enligt författarnas uppskattning utgör detta en av världens största marknader, värd 2 300 miljarder dollar.

Intresset från storföretag är enormt. Knäcks koden kommer man att kunna motivera anställda bortom logik. Anställda vill ha något djupare än vad personal­optioner har att erbjuda; förmögenhet är så 2000-tal.

I slutändan handlar inte jakten om att ta bort allt motstånd eller svårigheter i livet, utan om att skapa djupare mening och förståelse och därmed förstärka vårt välmående – även om det innebär att i små doser testa substanser som fram tills nyligen ansågs vara farliga nog att förbjudas. Kanske är de fortfarande farliga, men att alternativet är värre. Just nu tyder det mesta på att framtidens knark faktiskt är knark.