Fransmän och jämtar på tvären
Inte ens vad som sker i Danmark eller Norge ligger närmare till hands. Och Finland – som trots allt var en del av Sverige i hundratals år – är för de flesta svenskar en vit fläck på den politiska konversationskartan.
Näst efter USA kommer Storbritannien i det allmänna svenska medvetandet. Men det senaste halvåret har både britter och amerikaner visat hur grund den svenska insikten i den anglosaxiska folksjälen egentligen är. Det ger en aning om hur överraskade vi kan komma att bli av länder vars inre liv vi vet ännu mindre om.
Tyskland, till exempel. Och Frankrike.
Primärvalet inom den franska högern förra veckan blev ytterligare ett exempel på politisk verklighet som vägrar att följa opinionsmätningar. På söndag ställs François Fillon mot Alain Juppé för att slutligen avgöra vem som ska kandidera till presidentposten i valet i vår. Vi kan förstås bli överraskade igen, men Fillon är klar favorit. Inte en utmanare, som tidigare var fallet.
Ingen vet vad det innebär om Fillon ställs mot Marine Le Pen i vårens presidentval. Det börjar verka direkt dumdristigt att försöka förutspå resultat i några val, över huvud taget. Men det är aldrig dumt
att försöka förstå bakgrunden till det som sker.
Halil Karaveli beskriver i veckans Fokus ett Frankrike som sprängs av jihadism och högerradikalisering, i kölvattnet av politisk maktlöshet. Det är starka krafter som driver den politiska omvandling som verkar vara på väg. Inte heller vänstern är undantagen.
Frågan är förresten hur väl svenska makthavare egentligen känner sitt eget land. Här, precis som i USA, växer den politiska klyftan mellan storstad och resten av landet. Den stora regionreformen, som skulle skapa tre nya storlän, har råkat i trubbel, redan på förhandlingsstadiet. Civilminister Ardalan Shekarabi har just fått konstatera att det »inte finns förutsättningar« för Jämtland att bli en del av ett Norrlands län.
Anders Sundelin har talat med jämtarna som har organiserat den framgångsrika proteströrelsen mot regionreformen. Han har dessutom varit i Norge. För kanske skulle vi ha nytta av att intressera oss lite mer för våra närmaste grannländer.
