Funkar Trumps tullar?
Toppbild: AP
Donald Trump har angett två primära skäl för de tullar han är i färd med att införa på varuimport till USA. De ska ge intäkter till statskassan och skapa nya jobb i tillverkningsindustrin genom att återföra produktion till landet. Ok, men kommer det att funka?
Lobbygruppen Tax Foundation har räknat på hur statsfinanserna påverkas. Det är svårt eftersom så många faktorer samverkar, men enligt snabbanalysen kan den amerikanska statens intäkter komma att öka med i snitt 144 miljarder dollar per år under tio år. Detta givet en tullsats på 10 procent, att BNP-tillväxten minskar med 0,4 procent per år och att omvärlden inför lika höga tullar mot USA. Om Trumps tariffer blir 20 procent ökar intäkterna med 200 miljarder per år. Mycket pengar, men inte tillräckligt för att täppa igen budgetunderskottet som beräknas bli 2500 miljarder i år.
Tidskriften The Economist tar upp vilken effekt tullarna kan få på antalet industrijobb. Bland annat har forskare vid Ball State University i Indiana beräknat att 88 procent av de tillverkningsjobb som försvann från USA åren 2000-2010, försvann på grund av produktivitetshöjningar i industrin, inte till utlandet. Andelen jobb som försvann till följd av handel var alltså modesta 12 procent. En än viktigare faktor är när USA blivit rikare så har varuproduktionens andel av ekonomin gått från 60 procent 1950 till en tredjedel idag. I stället har tjänstehandeln vuxit.
”Trumps fokus på en förgången era är en återvändsgränd som kommer göra Amerika mindre produktivt och mindre rikt”, sammanfattar The Economist.
Donald Trump har angett två primära skäl för de tullar han är i färd med att införa på varuimport till USA. De ska ge intäkter till statskassan och skapa nya jobb i tillverkningsindustrin genom att återföra produktion till landet. Ok, men kommer det att funka?
Lobbygruppen Tax Foundation har räknat på hur statsfinanserna påverkas. Det är svårt eftersom så många faktorer samverkar, men enligt snabbanalysen kan den amerikanska statens intäkter komma att öka med i snitt 144 miljarder dollar per år under tio år. Detta givet en tullsats på 10 procent, att BNP-tillväxten minskar med 0,4 procent per år och att omvärlden inför lika höga tullar mot USA. Om Trumps tariffer blir 20 procent ökar intäkterna med 200 miljarder per år. Mycket pengar, men inte tillräckligt för att täppa igen budgetunderskottet som beräknas bli 2500 miljarder i år.
Tidskriften The Economist tar upp vilken effekt tullarna kan få på antalet industrijobb. Bland annat har forskare vid Ball State University i Indiana beräknat att 88 procent av de tillverkningsjobb som försvann från USA åren 2000-2010, försvann på grund av produktivitetshöjningar i industrin, inte till utlandet. Andelen jobb som försvann till följd av handel var alltså modesta 12 procent. En än viktigare faktor är när USA blivit rikare så har varuproduktionens andel av ekonomin gått från 60 procent 1950 till en tredjedel idag. I stället har tjänstehandeln vuxit.
”Trumps fokus på en förgången era är en återvändsgränd som kommer göra Amerika mindre produktivt och mindre rikt”, sammanfattar The Economist.
