Gasläckan i Finska viken påminner oss om vår egen sårbarhet

Marinchefen Ewa Skoog Haslum hade rätt. Vi måste börja bevaka vår egen infrastruktur.

Text:

Toppbild: AP

Toppbild: AP

Den liknar ett klassiskt deckarfall, situationen som uppenbarade sig i Finska viken i söndags. Trycket i Balticconnector, som transporterar gas mellan Estland och Finland, hade plötsligt sjunkit. När saken undersöktes visade det sig att gasledningen skadats. Nu meddelar de båda regeringarna att det handlar om sabotage. Detta är klassisk gråzonsaggression, och fast både finska och estniska myndigheter vet att Ryssland sannolikt ligger bakom sabotaget kan de naturligtvis inte slå tillbaka. I stället kommer de med all sannolikhet att officiellt klandra Ryssland – men det kommer inte att ha någon verkan, för Kreml känner inte längre någon skam. 

Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.

Det var i söndags, 8 oktober, som Gasgrid Finland och Elering meddelade att trycket i gasledningen plötsligt sjunkit under natten. “Baserat på (våra) observationer uppstod misstanken att gasledningen hade börjat läcka”, meddelade Gasgrid Finland, som tillsammans med Elering driver Balticconnector, samma dag. Bolagen stängde av gasledningen och fortsatte undersöka orsaken med hjälp av finska och estniska myndigheter. På tisdagen kom beskedet, och då hade det även upptäckts att en internetledning på havsbotten mellan Finland och Estland hade skadats. “Det är sannolikt att skadorna på gasledningen och telekommunikationskabeln är resultatet av yttre påverkan. Orsaken till skadorna är ännu inte klarlagd, och utredningen fortsätter i samarbete mellan Finland och Estland,” meddelade President Sauli Niinistö. På eftermiddagen höll finska regeringen presskonferens, och Statsminister Petteri Orpo presenterade fler detaljer: det handlade om sabotage. Strax därefter förkunnade Estlands regering samma sak, och ytterligare några timmar senare rapporterade finsk press att det ryska lastfartyget SVG Flot hade varit i närheten av gasledningen när den sprang läck. (SVG Flots ägare säger att det uppehöll sig där på grund av en storm gjorde att det inte kunde segla vidare.)  

Finska och estniska myndigheter kommer naturligtvis att fortsätta undersöka tills de har identifierat förövaren. Kanske kommer de aldrig att finna förövaren. Ändå gissar de flesta att det var Ryssland. För ett vanligt land skulle en sådan misstanke vara extremt smärtsam, men Kreml känner i dag sällan skam för något. Talesman Dmitrij Peskov förklarade hurtigt att Ryssland förstår Finlands och Estlands situation, eftersom Ryssland också sett sina gasledningar saboteras i Östersjön. 

Att bli av med en gasledning är allvarligt. (Gasgrid Finland beräknar att Balticconnector inte kan tas i bruk igen förrän i april nästa år.) Men vad gör man när någon saboterar ens energiförsörjning eller annan infrastruktur utan att använda vapen eller soldater? Hur bör Finland och Estland straffa sabotörerna om de lyckades identifiera dem? Och även om de kan bevisa att ett land – som Ryssland – som låg bakom sabotaget, hur ska de vedergälla det? De två länderna skulle naturligtvis aldrig spränga en rysk gasledning för att straffa Kreml. 

Länge föreslog jag att Väst kunde motverka rysk gråzonsaggression genom att vid varje större incident utvisa barnen till några mäktiga ryssar (om de inte redan blivit medborgare i något västland). Men nu när vi har upphävt så många visum i samband med Rysslands invasion av Ukraina är inte ens detta längre någon lovande strategi. Jag ber att få återkomma. 

Och Balticconnector? Vi får tåla oss tills Finland och Estland skriver nästa kapitel på denna deckare. Själva bör vi ännu intensivare bevaka vår egen infrastruktur. Marinchefen Ewa Skoog Haslum har länge påpekat hur nödvändigt detta är. Hon hade rätt. 

***

Text:

Toppbild: AP