Grundkurs i elitskolan
Jag misstänker att en ganska stor grupp svenskar i hemlighet längtar efter en elit. Och jag menar inget obehagligt, krypande auktoritärt. Det är bäst att lägga in den reservationen. Ju större skillnaderna blir i samhället, värderingsmässigt, ekonomiskt och erfarenhetsmässigt, desto viktigare tycks det bli att inte benämna skillnader och hierarkier.
Med elit menar jag helt enkelt ett skikt samhällsledare. Och jag vet att en del förnekar att ett sådant finns. Men det gör det ju, i varje samhälle. Att vägra acceptera den sanningen, bara för att populister slår mynt av den, är både osjälvständigt och oärligt.
Och jag tror alltså att många svenskar önskar att det fanns en elit som man kunde känna tillit till. Kanske till och med se upp till. För få svenskar är så fanatiska att de av princip är emot alla eliter. De är bara missnöjda med den de har.
Kan man klandra dem?
En legitim elit vilar på förtroende. Och sanning är antagligen den viktigaste förutsättningen för förtroende. Man kan ha olika uppfattningar och övertygelser. Man kan resonera om värderingar och jämföra fakta. Man kan till och med ha fel ibland, men det är svårt att få förtroende för någon som ständigt försöker bortförklara de erfarenheter man har. När sanningar blir fiender osar det katt.
Om det nu skulle vara så, som det verkar, att Sverigedemokraterna börjar tappa lite i opinionen, är det här förklaringen finns. De andra partierna har så smått slutat bortförklara väljarnas bekymmer och försöker i stället finna olika lösningar på problemen. Det är inte svårare än så. Och samma sak gäller förstås andra elitsfärer: journalister, till exempel. Eller statsvetare. Eller vad det nu är.
På den tiden när svenska eliter hade en nästan helig ställning bland folk i allmänhet, kastade sig eliterna över alla problem som svultna vargar. Det byggde förtroende.
Att vissa i samhällets eliter är så uppskakade över att ifrågasättas, att de försöker övertyga oss om att de inte finns, är nästan obegripligt. De har trots allt alla verktyg de behöver för att återvinna folks förtroende. Allt som krävs är att inte fly från erfarenheten. Att ärligt förhålla sig till problemen, i stället för att ängsligt snegla på andras förhållningssätt. Det är bara att sätta i gång.
