Hamas har lyckats med det som de är bäst på
Att manipulera hela västvärlden till att gå på deras propaganda.
Toppbild: AP
När man läser om alla gängskjutningar och allt elände är det lätt att bli pessimistisk. Det är en vanlig uppfattning nuförtiden att det som skett de senaste åren, med ett tilltagande utanförskap för en allt större andel av befolkningen, är en utveckling som kommer att eskalera och att det vi ser nu endast är en liten försmak av vad som komma skall.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Det är tyvärr inget som tyder på att vi har det som krävs för att vrida skutan Sverige ur den kollissionskurs vi antagit till följd av en total brist på ansvarsutkrävande från dem som försöker förstöra vår civilisation. Visst ropas det på ”hårdare tag”, stundtals så hårda att de förefaller motverka det öppna samhälle vi är så stolta över att ha byggt upp. Men vad händer med den som på riktigt skulle kräva efterlevnad av de lagar som instiftas? När det skulle lagstadgas att det åligger alla anställda i kommuner att rapportera människor som vistas i landet illegalt, kom krav på tjänstemannauppror och civil olydnad som ett brev på posten.
Precis samma skruvade logik såg man under kravallerna för några år sedan, då stora folkmassor i flera städer krävde att vi ska anpassa vårt samhälle efter islamistiska lagar och muslimska heliga böcker. I stället för att stoppa demonstrationerna med varje till buds stående medel och tydligt förklara för alla våra medborgare att detta är ett demokratiskt land där varje människa har rätt att yttra vilken åsikt de vill, handlade debatten om hur olämpligt det var av Ebba Busch att kräva just det. Det var med dystra ögon jag såg hur ett utmärkt tillfälle att faktiskt börja stå upp för demokratin och dess principer förvandlades till samma infantila godhetssignalerande som försatt oss i det läge vi befinner oss i. Och inte har det blivit bättre sedan dess.
Sedan över fem månader ser man närmast på daglig basis demonstrationer där människor hatiskt skriker ”from the river to the sea” och ”intifada” så fort man har ett ärende på stan. Givet det som föregick denna helt öppna häxjakt på judar som kommit att prägla det svenska offentliga rummet blir man inte bara oroad, utan också nedslagen. I ungefär en vecka efter den värsta pogromen mot judar sedan förintelsen var det svårt för den mediala eliten att blunda för vilken sida i den ständigt pågående konflikten om Israel och Palestina som bestod av barbarer och vilka som företrädde en demokratisk rättsstat.
Men så lyckades Hamas med det som de är bäst på. Att dupera hela västvärlden. En raket från Islamistiska Jihad slog ned på en parkeringsplats utanför ett sjukhus. Snabbt kablades nyheten om att Israel medvetet beskjutit ett sjukhus med närmast tusentals oskyldiga dödsoffer ut över världen och hela västvärldens media basunerade ut Hamas propaganda utan att faktachecka ens en liten sekund.
Snart kunde man se reklam i Stockholms tunnelbana från Amnesty International som tvärsäkert berättade för trötta pendlare om att det begås folkrättsbrott i Gaza. Alla som såg skyltarna förstod att de hänvisade till Israels bombningar. Inte till det faktum att det är krigsbrott att använda sjukhus och ambulanser som täckmantel för militära ledningscentraler. Inte till det faktum att det är krigsbrott att medvetet våldta civila kvinnor och mörda spädbarn. Något som journalister och andra intresserade tydligt fick bevis för verkligen hade skett, när de presenterades med en sammanställning av Hamas egna videoupptagningar från pogromen de stoltserade med att ha utfört. Och ingenstans hördes det fullkomligt självklara kravet på att den enda vägen till fred i regionen måste vara att terrorsekten Hamas omedelbart och villkorslöst kapitulerar. Precis som deras föregångare nazisterna tvingades att göra 1945.
***
