Hätskheten skrämmer mest

»Samtal med djävulen« är den polske filosofen Leszek Kolakowskis mest kända bok. Den kom ut 1963. Då hoppades författaren ännu att kommunismen kunde reformeras. Två år senare flydde han till Oxford.

I boken håller Djävulen presskonferens för en häpen publik:

»Ni tror inte längre på mig«, säger han, och »det är mig likgiltigt, det är er sak och ingen annans. Förstår ni, mina herrar? Tro eller otro på min existens inverkar inte på omfånget av mitt stränga arbete.«

Djävulen hos Kolakowski har förstås ingen partibok. Valen brukar på något sätt ändå gå hans väg. Fråga vilken polack som helst!

Folket brukar hjälpa honom på traven, med ett riktigt lågt och svårtolkat valdeltagande, runt 50 procent.

Det räckte för det nationalkonservativa Lag och rättvisa (PiS), som hade mobiliserat rejält vid parlamentsvalet i november. Djävulen hade också ett gott öga till vänstern, som inte fick ett enda mandat! Och han vakade över regeringen. Efter åtta lyckosamma år vid makten fick högerliberalerna (Medborgarplattformen) respass.

Några kända ministrar satt 2013 på innekrogen Sowa i Warszawa och pratade bredvid mun, rätt in i hemliga mikrofoner. Arrogans var bara förnamnet. Finansministern Bienkowska säger med en rysning att bara idioter nöjer sig med en lön under 6 000 zloty (1 460 euro, ungefär dubbla medelinkomsten).

Vid bordet satt också utrikesminister Radoslaw Sikorski. En av Polens, kanske rentav Europas, smartaste, urbanaste och kunnigaste politiker. Han är gift med den amerikanska författaren Anne Appelbaum, som skrivit så klargörande om Gulag och järnridån.

På krogen var Sikorski inte diplomatisk. Han liknade Polens förhållande till USA med förnedrande (censur) oralsex, som inte ens gav något nöje, utan bara ställde till det med tyskar och ryssar! Alltsammans hamnade på band, och publicerades av den grävande tidningen Wprost.

Sikorski och tre andra ministrar avgick, men inte hjälpte det. Och inte hjälpte det att ekonomin har gått som tåget i åtta år, att arbetslösheten halverats och att  Polen älskas i EU. De hemliga banden stank.

PiS fick den härliga skandalen serverad på silverbricka och hur tackade de för det? Med tumskruvar och stenhårda medielagar av ungerskt snitt. Framför allt är det nationell radio och tv och utländska mediebolag man vill åt. Dessförinnan hade man underminerat författningsdomstolen. Att några radiochefer får sluta upprör inte så många polacker, men hätskheten skrämmer. Och takten!

– Vi vill bara bota Polen efter 25 år av »liberal indoktrinering«, säger utrikesminister Witold Waszczykowski till den tyska tidningen Bild.

Redan för drygt tio år sedan, när PiS då hade makten, infördes lagar som gjorde det förbjudet att »kränka religiösas känslor« eller att »förolämpa den polska nationen«. Senast användes lagen för att stoppa en pjäs av Elfride Jelinek. Kritiska undersökningar av Polens roll i Förintelsen av europeiska judar har också försvårats med hjälp av lagen.

Om man ska förstå valutgången i höstas, så kanske den kan förklaras med att det ekonomiska undret sparkade bakut. Alla polacker hörde dagligen talas om Framsteget,  men alla kände sig inte delaktiga. Pensionärer, lantbrukare, arbetslösa och luggslitna ville ha sin del av kakan. Och man kan alltid skylla på EU, faktiskt också i ett land som betalar in 4 miljarder euro, och tar emot 16 miljarder.

Dessa fakta strömmar sällan ur sändningarna från Radio Maryja i Torun. Stationen är liten, men propagandan når långt. Där varnar fader Tadeusz Rydzyk för EU och islamiseringen av Europa, för feminister och homosexuella. Radio Maryja anses inte rumsren i det konservativt katolska Polen, vilket säger en hel del. Fader Rydzyk anar även sammansvärjningar av judar och frimurare. De senare tros ligga bakom flygolyckan i Smolensk, där dåvarande presidenten Lech Kaczynski dog.

Brodern, PiS-ledaren Jaroslaw Kaczynski, tackar den fanatiska radiostationen för hjälpen: »Radio Maryja vann valet åt oss!« säger han.

I skrivande stund ska EU ta polackerna i örat. Hur det nu går, om Ungern inte vill hjälpa till? Hoppet står till alla PiS-väljare som ångrat sig, och inte minst till rakryggade krafter bland konservativa och katoliker. Lech Walesa, den förre presidenten och Solidaritetsledaren, har redan sagt ifrån.

Läget är allvarligt. Djävulen har hittills uträttat sitt stränga arbete ordentligt, ingen kan säga annat. Om nu någon tvivlade på det.

För övrigt är filmen »Suffragett« sevärd men mörk. Otäckt med bomber. I Sverige höll de sig till studiecirklar.