Hatten av för translobbyn
Ett av de senaste årens mest imponerande exempel på politikmakeri är translobbyns kampanj för att göra det lättare att byta juridiskt kön, även för barn från 16 år.
Toppbild: TT
Några år i millenniets gryning var jag pr-konsult. En av två stora lärdomar var att företagsledarna som var våra kunder inte fattade ett jota av hur media fungerar. På byrån fanns också ett team som arbetade med lobbying. Jag samarbetade med dem i några projekt och fick då den andra drabbande insikten; nämligen hur otroligt lite jag själv begrep av hur opinioner bildas och politik skapas. Dessförinnan hade jag levt i föreställningen – förmodligen rotad i skolans samhällskunskap – att riksdagen stiftar lagar grundade på utredningar författade av kloka experter. Och att regeringen styr riket med hjälp av oväldiga myndigheter och med alla medborgares bästa för ögonen.
Plötsligt insåg jag att den där fina ordningen var en chimär. Politiken liknar mer ett medeltida salutorg där mängder av aktiviteter pågår samtidigt. Varor i form av lagförslag, idéer och äskanden säljs, köps och byts ständigt. Det förhandlas, mutas och prutas. En syndare som brutit – eller inte – mot någon skriven eller oskriven regel surras vid skampålen och utsätts för pöbelns spott och spe. Där borta predikar en förkunnare Sanningen intill en spådam som siar om framtiden. Plötsligt uppstår tumult kring en gycklare som uppträder men så kommer furstens kurir, äskar tystnad och läser dagens kungörelser från tribunen. Aktörerna på torget är alla särintressen som försöker väcka uppmärksamhet för just sina frågor. Ofta bildas allianser – ibland oheliga – med gemensamma strävanden. Den med erfarenhet, resurser och kontakter har betydligt större möjligheter att nå framgång än den som är utan.
Ett av de senaste årens mest imponerande exempel på politikmakeri på det där torget är translobbyns kampanj för att göra det lättare att byta juridiskt kön, även för barn från 16 år. I Fokus ger psykiatriprofessorn Mikael Landén en inblick i hur den har orkestrerats med stöd av bland andra den internationella hbtq-organisationen IGLYO (och inte bara här, utan i en rad länder).
Av allt att döma kröns många års slit med framgång i en votering i riksdagen nästa vecka, trots att både Socialdemokraterna och Moderaterna är kluvna. Det som förbryllar mest så här på upploppet är väl Ulf Kristerssons plötsliga tvehågsenhet. Vad den beror på? Johan Hakelius bjuder på en intressant teori.
***
Läs även: Elitens kampanj för könsideologin
