Hur fritt tror ni Palestina blir?
Alla de kändisar och artister som vill ”befria Palestina”, tänker de sig att Iran är befriaren? Hamas? Om inte, vilka då?
Toppbild: TT
Hur är det med Irans angrepp på Israel? Är det också en ”befrielsehandling”, precis som ”den nationella befrielserörelsen” Hamas slaktutflykt den 7 oktober var det, enligt vänsterikonen Andreas Malm?
Det är inte en retorisk fråga. Jag är uppriktigt intresserad av hur de postkoloniala tänkarna sorterar in det här fyrverkeriet. Eller hur de i största allmänhet sorterar in den islamiska republiken Irans 45 år av konstant ombudskrig mot Israel och västvärlden i stort, sedan den underbara teokratiska konstitutionen antogs i december 1979.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Har det varit 45 år i befrielsens tjänst, mot kolonialt förtryck?
Det omedelbara skälet till att jag undrar är rapporterna från en ”fredsdemonstration” för Palestina i Toronto. Kravet, där som här, var ett omedelbart eldupphör, men så lyfter en av protestens ledare en megafon och påkallar uppmärksamhet. ”Den islamiska republiken Iran har just skickat tiotals drönare mot Israel”, ropar han. Triumferande, tror jag att man vågar säga. Och fredsdemonstranterna börjar jubla.
Att alla västländer som fått betydande muslimska minoriteter också har skaffat sig vad vi lite finkänsligt kan kalla värderingsproblem vet vi, även om vi helst inte vill tala om det. Varje gång någon bryter tabut och faktiskt undersöker saken, är resultatet ungefär detsamma. Det senaste exemplet är en brittisk undersökning, utförd i mars i år, som visade att hälften av alla brittiska muslimer anser att judar har för stort inflytande över brittiska staten, att bara en fjärdedel av dem tror att Hamas mördade och våldtog den 7 oktober, att hälften av dem inte anser att Israel har något existensberättigande och att drygt 30 procent tycker att det vore en bra idé att införa sharialag i Storbritannien. Särskilt bland yngre brittiska muslimer är den sortens åsikter vanliga.
Det här kan bara förvåna den som envisas med att bli förvånad. Jag skulle vara förvånad om resultatet blev särskilt annorlunda i Malmö.
Men alla de andra då? De som inte har rötter i Mellanöstern? Andreas Malm och Stina Wollter? ”Feminsitikonen” och ”fettaktivisten” Lady Dahmer och Greta Thunberg? Kajsa Ekis Ekman och Mattias Gardell? Och, framför allt: alla de kändisar och artister som vill ”befria Palestina”?
Tänker de sig att Iran är befriaren? Hamas? Om inte, vilka då?
Börjar det inte bli dags att kräva ett svar på den frågan?
Alldeles oavsett den eviga trätan om vem som började, finns inget tvivel om Hamas strategi. De tar systematiskt skydd bakom civila. I sjukhus och skolor. Moskéer och hjälporganisationernas kontor. De använder ambulanser som trupptransport. Det är inte, ur Hamas perspektiv, ett misstag att Gazas civila dör i tusental. Det var själva syftet med övningen. Ju fler civila palestinier som dör, desto bättre för propagandakriget i väst.
Hur tänker postkolonialistiska teoretiker om den här praktiken? Är det också ”befrielsehandlingar”? Hur tänker alla demonstranter och uppropsskribenter? Känner de någonsin en aning obehag av att spela precis den roll i propagandakriget som Hamas och Iran har skrivit för dem?
Jag är uppriktigt nyfiken.
Och mest av allt är jag nyfiken på vad de menar med ett ”befriat Palestina”.
Är ett Palestina under Hamas ”befriat”? Är det iranska folket ”befriat” under mullorna, eftersom de också är iranier? Är i så fall Nordkorea fritt? Är de som demonstrerar på gatorna i Stockholm, Göteborg och Malmö, glada att ge upp den rättigheten i ett ”fritt Palestina”? Är de som skriver under upprop till stöd för ett fritt Palestina, tillfreds med att de inte skulle kunna göra det i den stat de efterfrågar? Accepterar de hbtq-personer som kräver ett ”fritt Palestina”, att de bara skulle kunna besöka det landet till priset av att bli av med alla sina rättigheter, inklusive rätten till liv?
De riktigt hårdkokta, som Andreas Malm och Kajsa Ekis Ekman, hör förstås till den sortens stålvänster som alltid fått ståpäls av Mao, Pol Pot och Maduro. Men ni andra? Blir ni någonsin förvånade av att stå där, sida vid sida med Hamas och mullorna i Iran, i en… befrielsekamp?
***
