Irak in i USA!
Har USA ändrat sin flyktingpolitik sedan 1941? Är verkliga eller inbillade hot mot USA:s säkerhet fortfarande avgörande?
Ett judiskt forskningsinstitut i USA, YIVO, offentliggjorde i februari en samling dokument om Anne Franks familj som påträffats i institutets arkiv.
Familjen Frank var judar och tyska medborgare och hade flytt till Holland där Otto Frank med framgång etablerat sig som affärsman. Sedan Holland ockuperats av nazisterna insåg Frank att hans familjs liv var i fara och gjorde stora ansträngningar att få inresetillstånd till USA.
Det amerikanska utrikesdepartementet gjorde lika stora ansträngningar att hindra flyktingar att ta sig till USA och ändrade hela tiden spelreglerna. Till exempel infördes ett krav att den sökande måste ställa en borgen om 5 000 dollar – på fyrtiotalet ett mycket stort belopp.
Genom sina amerikansk-judiska kontakter kunde Frank prestera pengarna, men efter det japanska angreppet på Pearl Harbour förklarade Tyskland USA krig och nu stängdes USA helt för flyktingar med tyskt medborgarskap. Anledningen var, enligt den amerikanska administrationen, att flyktingarna utgjorde en säkerhetsrisk eftersom släktingar som var kvar i Tyskland kunde utsättas för påtryckningar. Som bekant föredrog nazisterna att avliva dem som inte lyckats fly. I familjen Frank överlevde bara Otto.
Nyligen uppvaktade FN:s flyktingkommissarie, António Guterres, USA:s utrikesminister Condoleezza Rice. Anledningen var att USA sedan angreppet på Irak 2003 fram till nu, enligt Le Monde, inte tagit emot fler än 466 irakiska flyktingar.
I Iraks fattiga grannland Syrien finns 1 miljon, i Jordanien 700 000 och inom Irak uppskattningsvis 1, 8 miljoner flyktingar. Sverige har fram till år 2007 tagit emot 21 000 irakier men trenden i år är en kraftig ökning. USA är 30–40 gånger större än Sverige ekonomiskt och befolkningsmässigt. Om Sverige gjort lika litet som USA hade vi bara tagit emot något dussin irakier.
Om USA gjort lika mycket som Sverige hade det handlat om 600 000 till 800 000!
När Carl Bildt, enligt vad som framkommit tillskyndare av kriget mot Irak, utsetts till utrikesminister reste han snarast till Condoleezza Rice. Tog han upp USA:s likgiltighet inför det irakiska flyktingproblemet? Eller var syftet med besöket främst att fotograferas med en kändis?
President Bush åberopar i sin retorik kristna värden – under sin resa i Latinamerika karaktäriserade han sin administration som »compassionate« och »generous«. Men hans medlidande med och frikostighet mot sina irakiska kristna bröder och systrar tar sig inga andra uttryck än tomma fraser. De kristna är kraftigt överrepresenterade bland flyktingarna.
I min förra krönika tog jag upp den tidigare socialdemokratiska regeringens samarbete med CIA i samband med avvisningen av två egyptier på Bromma flygplats. Publiciteten kring incidenten har varit besvärande inte bara för den tidigare regeringen. Flygplatsens avisningsexpert (ja, av-isningsexperter) har, enligt vad som berättas, länge störts av intervjusugna journalister.
I ett inlägg i Svenska Dagbladet förklarar justitieutskottets ordförande Thomas Bodström nu att man samarbetat med amerikansk polis i decennier. Vad Bodström uppenbarligen inte känner till är
att CIA, som är förbjudet att operera inom USA, inte har ett dugg med den amerikanska polisen att göra. Göran Perssons berömvärda initiativ att skapa Forum för levande historia motiverades kanske av kunskapsluckor han konstaterat hos sina egna ministrar?
Ett fyrtiotal namngivna CIA-anställda, som håller sig undan i USA, lagsöks nu av tyska och italienska åklagare för människorov och andra grova brott i Tyskland och Italien. Bevisningen bygger inte minst på telefonavlyssning. Försvarsminister Odenberg hade kanske, på en del håll, fått större förståelse för sitt förslag om utvidgad avlyssning om han framhållit behovet av att avslöja och förebygga kriminell verksamhet av CIA även i Sverige!