Jane Magnusson: Tv-kvinnan, jag?

Lördag den 9 september skriver Aftonbladet: Tv-kvinna våldtagen. Offret är en känd svt-journalist. Våldtäkten skedde efter en stor fest, journalisten i fråga delade taxi hem med sin chef, bestämde sig för att kliva av vid Mosebacke torg »för att få lite luft«. Därefter tog hon en ny taxi, chauffören i denna bil våldtog henne. Övergreppet skedde för två år sedan men utredningen har lagts ned eftersom offret inte vill medverka i utredningen.

Samma dag som artikeln publiceras ringer en polare upp och tipsar mig om en diskussion på den ökända Flashback-sajten. Här debatteras allt och om det figurerar anonyma tv-kändisar i medierna så är det här man får reda på vilka de är. Jag brukar själv besöka sajten när jag är nyfiken. Medlemmarna är otroliga på att få fram information, de har humor också. Är jävligt elaka. Debatten de för denna dag är lite rolig. En signatur ondgör sig över att Aftonbladet kallar något som hände för två år sedan en nyhet. En annan reagerar på att svt suttit på informationen så länge och förklarar att det säkert är ett avslöjande de sparat åt Janne Josefsson. Signaturen Klevis skriver följande: »Har inte fått det helt bekräftat men enligt uppgifter från folk som jag litar på och som jobbar på företaget ska det röra sig om Jane Magnusson.«

Sedan kommer den riktiga smällen. »Vem är hon?«, skriver signaturen Presidenten. Mitt bräckliga ego har ännu inte hämtat sig. Ändå läser jag skräckslaget vidare. Beskrivningarna av mig är stundom mycket träffsäkra: Kulturpretto. Kulturkofta. Sektvänster. Någon får för sig att jag dött, tror jag: »Hon har ingen, förlåt … hade ingen, verklighetsförankring.«

Man diskuterar huruvida jag är frilans, eller anställd, var jag bor, om jag skulle kunna ha tänkt mig att promenera hem en sådan kväll. Några kommer till mitt försvar, tycker att jag är en hygglig skribent och att det är trist att jag försvann från tv efter »multikulti-erfarenheten« med taxichaffören. Slutligen kommer någon med den snygga signaturen Clay Allison till min räddning: »J.M. är inte en person som promenerar sista biten«.

Exakt! Tack Clay, whoever you are. Något ljushuvud undrar då om jag är handikappad. Sedan släpps min tråd. Andra namn som nämns är Mikaela Perier, Alexandra Pascalidou, Elisabet Höglund. Sist jag kollade var Annika Jankell på tapeten, men hon röjs ur vägen av en upplyst debattör: »Men om man tolkar AB så står det »den kända tv-journalisten«. Det betyder att det inte är någon större stjärna typ Annika Jankell. Då hade det stått: »den mycket välkända och folkkära journalisten«.

»Känd« är m.a.o. att journalisten i fråga har varit med i något tv-program.«

Först undrar jag givetvis vilka som döljer sig bakom signaturerna. Vad har de för källor? Varifrån hämtar de tid att debattera så här? Hur har de råd? Loggar de in på sina arbetsdatorer och låter lönen ticka in medan de sysslar med annat?

Sedan klarnar tankarna. Varför publicerar Aftonbladet denna text om en två år gammal händelse. Är det för att hetsa mot invandrare – i artikeln beskrivs förövaren som fyrtioårig, medellång med utländskt utseende – eller är det för att få tv-kvinnan att träda fram som vilken dussinkokainist i landslaget som helst. Hon är ju ett offer, Aftonbladet!

I dag är det måndag. Aftonbladets löpsedel skriker om tv-kvinnor som tvingats ligga med sina chefer för att behålla jobbet. Jag är inget offer här heller men tanken svindlar. Svt-kvinnan i artikeln delade taxi med sin chef och vill därefter inte medverka i utredningen.