Jesus nämns 218 gånger

Personer som är både logiska och pålästa kan fullständigt tappa fattningen när tro och vetenskap kombineras.

Jag talar nu inte om religiösa som har svårt för vetenskap. Sådana finns, även om de inte är riktigt så vanliga som medie-bilden gör gällande. Nej, här tänker jag på dem som ser sig som upplysningens vänner, men inte kan förhålla sig vetenskapligt till religion. Personer som så snart religion hamnar på agendan skiftar från stringens och logik, till vilda spekulationer.

Överläkaren och professorn Agnes Wold är ett bra exempel. Under de senaste åren har hon verkat som förnuftets härförare och riddare av empirin i den svenska debatten. Hon upplyser de förvirrade, håller hobbyepidemiologerna kort och älskar begrepp som evidens och vetenskapsbaserad.

Men så dyker en debatt om Jesus upp, och plötsligt förvandlas Wold till konspirationsteoretiker. Det hände nyligen på Twitter och sedan i tidningen Dagen (16/4), i en diskussion om Jesus existens. Alltså inte om Jesus är Guds son och har uppstått från de döda, utan om den historiska personen Jesus från Nasaret någonsin existerat.

Wold svarar nej, och stöder sig på Alvar Ellegård – en språkvetare som ägnade sig åt Jesusstudier efter pensionen. Hennes tes är att de första kristna konstruerade en person som man kallade för Jesus med hjälp av predikningar och myter som var i svang på den tiden. Som bevis uppger hon att Paulus aldrig använder namnet Jesus i sina brev.

Enkla fakta först: Paulus nämner Jesus 218 gånger. En enkel googling hade hjälpt Wold att undvika dessa alternativa fakta.

Att Jesus existerade råder det en massiv vetenskaplig konsensus kring. Bibelforskaren Bart Ehrman, själv ateist, kallar dem som förnekar detta för verklighetsfrämmande amatörer. För texterna om Jesus fyller de krav som historiker normalt ställer på källor: de är många, skrivna relativt kort efter att händelserna skedde och i flera fall oberoende av varandra. Källägget för Jesus existens är betydligt bättre än det för många romerska kejsare och grekiska filosofer.

Dessutom: Om man ville fabricera en frälsargestalt finns bättre alternativ än att skapa en person som avrättas av romarna på det mest förnedrande sätt. Jesus livsöde gav inte de kristna något gott rykte, utan orsakade dem århundraden av förföljelser. Exegetikprofessorn Anders Ekenberg kallar följaktligen Ellegårds bok för »ren myt« och konstaterar att den »inte bygger på några hållbara argument« (Signum nr 5 1992).

Så varför hemfaller Agnes Wold åt konspirationsteorier när det handlar om ämnet religion? Varför förvandlas hobbyepidemiologernas nemesis plötsligt till en hobbyteolog av det mer haveristiska slaget?

Vi kan inte veta. Vi kan bara konstatera att människans förnuft inte är så rent och klart som vissa önskar. Våra övertygelser formas av en mix av fakta, övertygelser, ideologi, önsketänkande, erfarenheter och annat. Och tur är väl det, för ett evidensbaserat liv önskar jag ingen. Och historien har visat att samhällen som bygger på vetenskap allena lätt utvecklas till dystopier.

Man önskade bara att förnuftets härförare tog till sig denna insikt, i stället för att hävda att svaret på allt finns i ett laboratorieexperiment och kan presenteras i diagramform. Inte för att vetenskap är något dåligt, utan för att människans sanningssökande är mer komplext än så.

Det finns faktiskt evidens för att det är så. Hon heter Agnes Wold.

Läs fler krönikor av Joel Halldorf här!