Jon Åsberg: Den svenska tilliten är värdefull – men världen har förändrats
Toppbild: TT
För länge sedan hade jag en föreläsare på Handels som hette Staffan Burenstam Linder. Han var rektor och professor i internationell ekonomi (och vid tiden även djupt involverad i Moderaternas dåtida idéprogram, fast det fick jag veta först nu, läs mer här). Seminariet handlade om Japans framväxt som ekonomisk stormakt men det som fastnade var ett nytt begrepp för mig: tillit.
I hela Japan fanns, påstod Burenstam Linder, färre jurister än i Los Angeles. När två japanska parter slöt avtal omfattade det oftast tre, fyra sidor. I USA kunde liknande dokument uppgå till hundratals. Poängen var att samhällen med hög tillit, som Japan, har oerhört mycket lägre transaktionskostnader, som det heter på ekonomiska. Det gynnar alla eftersom tid och pengar kan läggas på annat än avtalsskrivande, kontroll, rättsprocesser etcetera. Och så drog professorn en parallell till Sverige som han menade var mer likt Japan än USA i flera avseenden.
Där någonstans gick det upp för mig hur bortskämda vi nordbor är i våra samhällen med den högsta tilliten i världen. Vilket enormt kapital som skapas, ekonomiskt och kulturellt, när man kan utgå från att omgivningen gör sitt bästa, håller ord och inte försöker luras eller stjäla. Men också av att institutioner är förutsägbara, följer regler och att myndighetsutövningen varken är godtycklig eller korrumperad.
Som alla medaljer har emellertid tilliten en baksida; naivitet. Dessvärre är det ofta först i efterhand som det blir tydligt när det ena övergår i det andra och i veckans Fokus finns två sorgliga exempel. Här beskrivs hur lättvindigt Post- och telestyrelsen betraktade de säkerhetsproblem som finns förknippade med kinesiska leverantörer av 5G-utrustning. Och hur dyrt detta blev för svenska teleoperatörer.
Och Anna Gullberg visar hur skrupelfria individer och kriminella nätverk årligen stjäl miljarder ur systemet för assistansersättning. Något som myndigheter och politiker har varit medvetna om i åratal, men som ändå fortsätter.
Den svenska tilliten är värdefull och värd att bevara, men världen har förändrats sedan den där föreläsningen och det har – tyvärr –blivit dags för oss svenskar att anamma ett talesätt från lågtillitslandet USA: Fool me once. Shame on you. Fool me twice. Shame on me.
