Det är fortfarande synd om människorna

Text:

Toppbild: TT

Toppbild: TT

Livet var rimligen inte bättre på den tiden då människan spådde och Gud rådde. Fast nog var det lite lättare att uthärda innan världen blev avmystifierad. Lena Andersson för i alla fall fram den tanken i sin senaste roman Dottern. Huvudpersonen Elsa Johanssons farmor, Svea, är en enkel själ, född i förra seklets gryning och med barnatron i behåll. Hon späckar talet med tynande ordspråk och visdomar, som sammantagna förmodligen summerade rätt väl vad en människa behövde veta och rätta sig efter för att klara sig hyggligt fram till Berlinmurens fall, ungefär.

I dagens sekulariserade, väl genomlysta och uppkopplade värld finns, på gott och ont, knappast någon möjlighet att leva på det sättet längre. Det tragiska är att när okunskapen, religionen och vidskepelsen tågade ut så ersattes de inte av sekulär rationalitet och en upplyst, evidensbaserad syn på världen. I stället hamnade vi i ett störtregn av lätt tillgängliga googlefakta som var och en kan förse sig av efter vad som passar, blanda in känsloyttringar och subjektiva upplevelser och forma en egen, individuell världsbild.

Ta covid-19. Efter ett år med sjukdomen tyder mycket på att den är ungefär lika dödlig som en elakartad influensa (läs mer här!), till exempel Asiaten 1957 eller Hongkonginfluensan 1968. De gångerna vidtogs ganska få restriktioner och de flesta människor tycks ha behållit fattningen. Nu drabbas hela länder av panik och stänger ner som om Digerdöden II hotade.

Man kunde tänka sig att traditionella medier skulle arbeta för att behålla sans och balans i en tid när verklighetsuppfattningen alltmer formas i filterbubblor på sociala medier. Men tvärtom. P1 inledde häromdagen en känslosam serie som berättar om människor som avlidit av corona under året. Och Dagens Nyheter publicerar numera dagliga uppdateringar om nya sjuk- och dödsfall i covid-19 på förstasidan. Varken SR eller DN rapporterar om andra dödsorsaker.

Ingen i Elsa Johanssons familj hade ångest under hennes uppväxt. De begrep inte ens riktigt vad det var. Någon sorts vag åkomma som främst tycktes drabba kändisar som man läste om i kvällspressen. I dag äter 1,1 miljoner svenskar ångestdämpande och antidepressiva läkemedel. Nej, livet var kanske inte bättre förr. Men det är fantamej inte lätt nu heller.

Läs fler artiklar från senaste numret här!

Text:

Toppbild: TT