Jonas Attenius (S) fiskar i grumligt vatten
Det är en skam att vänsterpolitiker blundar för stödet för Hamasterrorister.
Toppbild: TT
Kritiken har varit omfattande mot Göteborgs starke man, kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S), efter att han talat under den muslimska högtiden eid al-Adha inför tusentals muslimer i Slottsskogen. Kritiken handlar bland annat om det där något omoderna, att den kvinnliga delen av åhörarskaran hade placerats längst bak med en tydligt markerad yta mellan sig och platsen där Attenius och de övriga männen tilläts befinna sig.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Att religion kan vara politik och att politisk islam är just det, tycktes Jonas Attenius vara både väl medveten och totalt omedveten om på samma gång. Han tycktes i vart fall se massbönen på den väldiga gräsmattan som ett gyllene tillfälle att tala potentiella muslimska väljare till de egna leden.
Ackompanjerad av applåder gjorde han sig till en av alla de förkunnare som ser som sitt uppdrag att spä på kriget mellan Israel och Hamas med religiösa och andra dimensioner. Som om det skulle behövas för den konflikten. Attenius närmast skröt inför de muslimska åhörarna om sin och stadens inköpsbojkott av israeliska varor. Ett beslut som därefter, interimistiskt, stoppats av förvaltningsrätten.
Han talade om kriget som om det endast har en part – Israel. Han ville inte där och då säga det som han några dagar därefter sa i en DN-intervju, att ”Hamas ska väck från jordens yta”. I stället kritiserade han endast Israel, som paradoxalt nog råkar vara det enda land som faktiskt försöker göra det som Attenius senare sa sig vilja, att utplåna Hamas.
Han nämnde för övrigt inte ens Hamas och ägnade inte ett ord åt den israeliska gisslan. Han avstod också från att säga något om den höga konfliktnivå som den palestinska sidan frammanat, också i Sverige. För inget sades om attentaten mot Israels ambassad, inget om den skarpa bomb som nyligen hade placerats utanför det israeliska företaget Elbit Systems svenska gren i Göteborg.
Stadsstyrets oklara syn på politisk islam visar sig också på andra sätt. Utanför Göteborgs universitets byggnad på Vasagatan finns till exempel sedan en dryg månad ett tältläger. Ockupanterna har inhägnat kommunens allmänna mark och skriver på banderoller att platsen är en ”befriad zon”. Handskrivna plakat, plast, tält och trasiga tyger i stället för den vackra gräsyta där boende normalt promenerar med sina hundar och morgonkaffe. ”Det är en skam som här ser ut”, säger ett äldre par till mig när jag frågar hur den senaste tiden har varit här.
En tidigare journalistkollega gick häromdagen förbi lägret. Han talade med en person som sade sig representera ockupantgruppens officiella ståndpunkt. Aktivisten förklarade att Israel inte ska få finnas och att det som Hamas gjorde den 7 oktober var rättfärdigt. Han sa också att det i själva verket var israeliska soldater utklädda till Hamas som genomförde massakern på musikfestivalen.
Om inte banderollerna och slagorden om kamp, revolution och intifada skulle räcka, kan man alltså redan efter några snabba frågor få klart för sig vilka åsikter som ockupanterna har och torgför. Trots det tycks många, inte minst journalister, betrakta alltihop som en enda stor fredsrörelse.
För den villfarelsen kan man leva i om man inte ställer de frågorna.
Vänsterpolitikers och -medias ointresse av att klargöra ockupanternas åsikter och värderingar leder till att de medverkar i lanseringen av en stödrörelse för Hamasterrorister. Att den sortens uppfattningar tillåts på våra gator och torg, dessutom med politikers och medias goda minne, är inget annat än en skam.
En polis på plats säger i förtroende att ”det som pågår är för jäkligt” men att polisen inte anser sig kunna göra något eftersom ”staden inte har någon invändning mot att marken används på det här sättet”. Jag vet inte hur Jonas Attenius personligen ser på ockupanterna utanför universitetet, och om han känner till att ockupanterna anser att Israel inte ska få finnas och att Hamas 7 oktober-attacker var rättfärdiga, men uppenbart är att han och vänsterstyret inte gör det minsta för att få bort tältlägret.
Vid sidan om ockupanternas tältläger har en judisk kvinna vid flera tillfällen slagit upp en egen manifestation. Hennes syfte har varit att visa att det också finns en annan sida av lidandet. Skyltar har påmint om den israeliska gisslan som fortfarande hålls inne i Gaza.
Under onsdagen arrangerade hon och några andra kvinnor en lågmäld interreligiös bön i Vasaparken. Sånger med både israeliska och palestinska artister spelades ur en högtalare. Den kvinnliga prästens ord om fred dränktes av aktivisterna som från tältlägret på andra sidan gatan började spela ”krossa sionismen” på högsta volym.
En rabbin och en präst från svenska kyrkan talade. Flera imamer hade tillfrågats om att delta, men ingen svarade ja. Det gjorde inte heller någon av Palestinaaktivisterna som också bjöds in.
Jonas Attenius syntes inte heller till.
***
Läs även: Hotbilden mot judar är alarmerande
