JRR Tolkien älskade Finland

JRR Tolkiens efterlämnade papper och dokument finns arkiverade i Bodleian library i Oxford.

Manuskripten till »The hobbit« and »The lord of the rings« finns däremot lagrade i katolska Marquette university i Wisconsin, USA. Tolkien sålde manu-skripten till Wisconsin för 1 500 dollar år 1957. Det var en låg summa redan då. Tolkien dog 1973.

I Bodleian library i Oxford finns mer än 500 boxar med brev, dokument, foton, kartor och akvareller. Boxarna bevaras långt under marknivå, i särskilt luftkonditionerade utrymmen. Allt är brandsäkert, i högsta potens.

Tolkien hade sitt hem i Oxford i många decennier. Man har sett fotografierna från hans arbetsrum. Pipan, windsorstolen, skrivbordet, smokingen. Dit kom studenterna (och hans egna barn) för att möta mannen med de små hobbitarna.

Om ett par månader, i början av maj, kommer Hollywoodfilmen om den unge Tolkien. Den har regisserats av en finsk regissör, Dome Karukoski. Det är inte en tillfällighet. Filmen ska handla om Tolkiens unga liv fram till världskriget och genombrottet. Huvudrollen spelas av Nicholas Hoult. Den kvinnliga av Lily Collins.

Tolkien hade ett gott och skarpt öga till Finland. Han besökte aldrig landet, och han lärde sig aldrig riktig finska, men i tanken och i fantasin var han ofta högt bland Saarijärvis moar. Ja, i själva verket skapade Tolkien en stor del av sin mytologiska världsbild utifrån det finska sagoeposet Kalevala. Som han en gång kallade för »a very great story and most tragic«.

Tolkiens första skönlitterära arbete, bortsett från vissa poetiska försök, var en bok som heter »The story of Kullervo«. Den publicerades långt efter hans död. Intrigen var modellerad på berättelsen om den våldsamt orolige Kullervo i Kalevala. Tolkien hade redan 1911 läst Kalevala i engelsk översättning. Senare stod Kullervo också modell för den tragiske hjälten Túrin Túrambar i boken »Húrins barn«.

De första skriftliga notaten om arbetet med Kullervo gjorde Tolkien i ett brev 1914. Men skrivprocessen avbröts på sommaren 1916 när han kallades ut i det stora kriget. »The story of Kullervo« publicerades första gången år 2010 i det som kallas »Tolkien studies«. Några år senare, 2015, kom den i bokform på Harper Collins.

1955 skrev Tolkien i ett brev till diktarkollegan WH Auden att det var Kalevala som en gång hade satt i gång det episka berättarflödet inom honom. Tolkien höll också föreläsningar om Kalevala och det finska språket. Han beskrev Kalevala som en samling troglodyt-berättelser. Ordet syftar väl på något slags grottmänniskor, men kan tolkas som ett uttryck för allmän primitivism.

Tolkiens version av Kullervo är våldsam och blodig. Det är inget för nutidens lättkränkta. Tolkien bearbetar och fogar in element som inte finns i den ursprungliga finska berättelsen. Där finns bland annat en magisk hund som ska skydda Kullervo.

Om man vill kan man kanske också psykologisera lite grann. I Kalevala mördas Kullervos far när pojken är mycket ung. Modern avlider kort senare. På samma sätt hade Tolkien själv vuxit upp som tidigt föräldralös. Fadern dog när Tolkien var fyra, modern i diabetes när han var tolv år.

JRR Tolkien ligger begravd på Wolvercote Cemetery i Ox ford, inte långt från dokumenten i Bodleian library. Han ligger bredvid sin hustru Edith. Kärleken till henne växte fram parallellt med kärleken till finskan och Kalevala.

De två älskande ligger döda under en enkel gravsten i granit. Under Ediths namn står skrivet Lúthien. Hon var den vackraste av alla odödliga älvor i »The Silmarillion«. Under Tolkiens namn står Beren. Han var Lúthiens dödliga älskare, en riktig människa.

Nils Erik Forsgård är chef för tankesmedjan Magma. Läs hans krönikor här.