Kommer Socialdemokraterna att acceptera en valförlust?
S porträtterar oppositionen som ett hot mot demokratin. I själva verket är det Socialdemokraternas inställning till demokratin som borde oroa.
Toppbild: Adam Ihse / TT
Kommer Socialdemokraterna att acceptera en valförlust? Frågan borde inte ens behöva ställas i en västerländsk demokrati med anor som den svenska, men är dessvärre alltmer relevant.
Under de senaste åren, som av en händelse parallellt med att högeroppositionen blivit alltmer sammansvetsad och därmed kommit att utgöra ett reellt hot mot Socialdemokraterna, har partiets företrädare med dåvarande statsminister Stefan Löfven i spetsen allt oftare utan omskrivningar ifrågasatt oppositionens demokratiska legitimitet. Det är svårt att föreställa sig en Macron, en Merkel eller ens en Johnson ägna sig åt något liknande – den ende som hade kunnat hänfalla åt sådana vulgariteter hade väl varit en Trump.
Det är lustigt, apropå Trump, för ända sedan stormningen av Kapitolium i januari 2021 har Socialdemokraterna gjort sitt yttersta för att inkarnera händelsen i en svensk kontext, trots den haltande analogin. Men det tycks sakna betydelse, när målet är att säkra den egna makten genom att sprida oro kring vad en moderatledd regering, som vilar på SD som nuvarande regering vilat på V, skulle innebära för landet.
Någon vecka efter stormningen av Kapitolium twittrade regeringens generaltwittrare, tillika justitieminister, Morgan Johansson (S): ”Samma dag som Trump tvingas lämna och Joe Biden svärs in som president i USA, så signalerar Ulf Kristersson (M) att han vill gripa makten i Sverige med hjälp av SD. Kan man överhuvudtaget tänka sig en sämre timing?”
Moderaterna skulle alltså, enligt Johansson, ”gripa” makten – inte få den som ett resultat av väljarnas förtroende, som ett demokratiskt utfall efter ett legitimt, öppet, allmänt val. Det är häpnadsväckande i sin nakna skamlöshet!
Och det bara fortsätter, nu senast med en snabbinkallad presskonferens där försvarsministern och integrations- och migrationsministern varnade för att Sverigedemokraterna utgör en säkerhetsrisk för Sverige (2/9). Liksom en debattartikel författad av självaste Stefan Löfven och den nyblivne centerpartisten, före detta folkpartisten Bengt Westerberg, där Sverigedemokraterna utmålas som ”ett allvarligt hot mot svensk demokrati”.
Utgångspunkten för årets valrörelse är således inte att högeroppositionen har sakpolitiskt fel, utan att den är demokratiskt tvivelaktig och utgör ett hot mot demokratin som sådan. Det är med andra ord mycket allvarliga anklagelser som så lättvindigt riktas mot oppositionen i allmänhet och SD i synnerhet.
Men om nu Socialdemokraterna hyser denna genuina oro för landets säkerhet kan man fråga sig varför de lät SD sitta med i försvarsberedningen? Och i det fall att högeroppositionen blir större än Magdalena Anderssons alternativ finns det ju inget som hindrar vänsterblocket från att aktivt släppa fram Kristersson genom att villkora stödet med att inget samröre med SD får ske under mandatperioden. Någon som tror att det kommer att hända?
Från vänsterhåll brukar det framhållas att ord spelar roll, att ord kan mobilisera människor, få massan att agera som en man. Den stämning som ledande socialdemokrater nu piskar upp, att valet står mellan anständiga socialdemokrater och fascister av olika kulörer redo att störta den demokratiska staten, riskerar att få långtgående konsekvenser likt det som utspelade sig i USA. Är det dit regeringen vill?
Frågan är således om Socialdemokraterna kommer att acceptera en valförlust när partiet hela valrörelsen hotat med konsekvenserna av en sådan. Kommer partiets aktivister och väljare att göra det?
Om drygt en vecka – eller mycket längre än så – vet vi hur väl vi klarade demokratitestet.
***
