Kristallens intåg i salongerna
Alla måste dra sin gräns någonstans och själv drar jag min vid kristaller. »Så trångsynt«, kanske någon ropar. »Släpp sargen och kom med i matchen!«, vrålar eventuellt någon annan. Och jag håller med. Många – givetvis inte alla – gränser är till för att flyttas och kanske finns de där endast för att man (ännu) inte provat det som står på andra sidan linjen. Hur kan jag veta att jag inte behöver kristaller i mitt liv om jag aldrig haft dem?
Vad vet jag då om dessa stenar? Ingenting. Förutom att det är väldigt hett med kristaller just nu. Kanske är det inte alls konstigt med tanke på världens tillstånd. Där i sökandet efter en aning mening och en gnutta hopp blir ett chakrabalanseringsset med röd jaspis, solsten, guldkvarts, grön aventurin, lapis lazuli, ametist och bergkristall ett köpbart alternativ. Det är alltid enklast med sådant som går att lösa mot en inloggning på swish-appen, till skillnad från annan andlig verksamhet som har en mer otydlig prissättning.
Under våren har modetidningar berättat om hur skådespelerskan Kate Hudson förvarar kristaller nära sin hudkräm för att få lite extra energi i burken, att designern Victoria Beckham inte släpper sina stenar när det är modeveckastress och att tvillingarna Mary-Kate och Ashley Olsen – som drivit ett lukrativt imperium sedan de som småbarn slog igenom i tv-programmet »Huset fullt« – hade stoppat ner kristaller i de presentpåsar som delades ut i samband med duons visning på New York fashion week.
Kristallerna har tvättats så rena från den rökelseinpyrda new age-stämpeln att de till och med går att läsa om på respekterade tidningars sidor. »Crystals, potions and tarot cards: the mystical rise of new age businesses« (Kristaller, trolldrycker och tarotkort: new age som affärsverksamhet ökar rent magiskt) skrev The Guardian tidigare i vår (att häxkraft blir allt populärare hos unga kvinnor noterade tidningen redan 2015).
Eftersom USA är landet som gav oss Gwyneth Paltrow och hennes lyx-new age-business Goop noterade amerikanska tidningar som The New York Times redan förra hösten att kristalltrenden var här. Att dricka kokosvatten efter pilatespasset är passé för den som vill vara à jour med det senaste – kristallberikat vatten är det som gäller: i med några stenar i vattnet, vänta och svep.
New age (eller ska vi kalla den för den nya new age:n?) riktar nu in sig på trendkänsliga människor mellan 20 och 40. I förnuftets nation Sverige står kristaller givetvis inte högt i kurs – men vad spelar det för roll om någon vill placera lite tro i en sten? Folk lägger ju pengar på allt möjligt som dessutom går ut över andra människor och miljön.
Om två veckor är det dags för den brittiska gruppen Florence + the Machine att äntligen släppa ny skiva. Om det är någon som kan göra new age-kulturen lite mer brittiskt blekrosig är det sångerskan Florence Welch. Förra albumet »How big how blue how beautiful« gavs ut 2015 och var inspirerat av kristaller. I slutet av månaden kommer »High as hope« och det vore ingen chock om det snart meddelas att Florence + the Machine kommer att besöka Way out west i Göteborg i augusti. (Och inte heller vore det en chock om det kommer ett pressmeddelande som berättar att den mjölk- och köttfria festivalen i år kommer att sälja kristaller i festivalshoppen för att säkerställa god energi på området.) Florence + the Machines spelning på Way out west för tre år sedan är fortfarande bland det mäktigaste som jag sett på en festivalscen. Welchs energi sprakade – hon for fram över scenen som den skogstokigaste av tossor – och oavsett om det var stenar (kan det vara citrin?) eller någon trolldryck inblandad i detta så ville jag rusa direkt till närmaste kristallshop och skrika att jag tar precis allt det som hon har.