Låt julen vara tills det är jul

Förr i tiden inföll Lucia-upptågen bara kring 13 december, och jul firades med start på kvällen 24 dec-ember – om än julölen avsmakades från Tomasmäss tre dagar innan. Under 1900-talet kom restaurangernas julbord att tidigareläggas varje år, till dagens bisarra tillstånd då skinkan dukas upp redan i november. Sedan några år tycks alla fördämningar ha brustit: folk ställer upp tomtar och granar före Lucia! Och butikerna tvekar inte att saluföra lussekatter, julmust och pepparkaksdeg redan i september! När väl julen infaller är de flesta så trötta på pynt, Stilla natt och rödkål att de inte orkar med att fira till tjugondag Knut – allt packas ner redan till nyår.

Detta är dumt! Både för att det är ett totalt brott med tusentals års historia (kristen som förkristen) men också för att
vi med denna tidigareläggning av julen har skapat ett nytt problem: »oxveckorna«, enoändlig period av mörka, enahanda dagar mellan nyår och påsk. Om vi i stället återgick till traditionerna, och lät julen firas från den 24 december skulle vi inte hinna tröttna – utan julens glädje skulle som förr kunna följa oss ända fram till Kyndelsmäss, då dagarna åter börjar bli ljusa.

Men hur ska man då stå ut med tiden från september till Lucia? Jo, man fyller den med andra fester.

Skördefest: Skörden firades vid Mickels mäss 29 september. Men hela hösten finns det anledning att sätta vegetabilierna i centrum och fira allt gott som bärgats ur jorden. Varför inte utveckla traditionen till en orgie i grönsaksrätter?

Ålagillen: Under »ålamörkret« från september till en bit in i november var ålfångsterna som störst och då har man firat ålagillen utmed de sydsvenska kusterna. I dag är ålen sorgligt nog hotad, men varför inte fira ett allmänt fiskgille: en högtid med alla sorters läckra fiskar som laddar kroppen med omega 3-fett-syror, d-vitamin och energi inför den mörka årstiden?

Oktoberfest: Även detta ett sätt att ladda kroppen inför mörkret, men på bayerskt vis. Sätt på umpa-umpa-musiken, fram med kringlor, obazda, knödel, korvar, fläskben, surkål,– och en massa öl!

Mårten gås: Få saker är så otroligt läckra och passar så bra i höstmörkret som en gåsmiddag: ångande svartsoppa med smak av pepparkaka och madeira, världens läckraste fågel med fina tillbehör och slutligen en varm, kanelmysig äppelkaka. Till det ett riktigt bra rödvin – för S:t Martin firas över hela Europa med gås och de första flaskorna av årets vin. Man kan även låta barnen gå i parad med levande ljus som i Tyskland.

Allhelgonahelgen: Att tända ljus på förfädrens gravar är en fin och meditativ sed. Efteråt passar det bra med varm choklad med hela familjen – eller en bägare knäckig ale med några kamrater.

• Halloween har ju blivit vanligt i Sverige. Men maten ligger på efterkälken! I USA äter man inte bara godis med spök-motiv utan också massvis med läcker höstmat.

• Thanksgiving: Eftersom min fru bott i USA händer det att vi firar Thanksgiving. Då blir det kalkon (inte lika gott som gås, men ok), brunsås, pumpa, sötpotatis och majs, som sköljs ner med cider eller rödvin

• Slaktfesten: Den största matfesten i gamla Bondesverige, näst efter jul, var en profan fest under senhösten när den stora slakten av grisar och kor skedde inför vintern. Den gick bara ut på att äta så mycket färskt kött som det gick. Värt att ta till heders.

• Nicolausdagen, 6 december. S:t Nicolaus kommer med små presenter, man sjunger visor och äter tyska småkakor. Lite Glühwein kan också avnjutas.

Och sedan är det bara en vecka kvar till Lucia …