M och KD behöver tvätta bort SD:s rasiststämpel
Den nya högeroppositionen står inför en uppgift. Ska man lyckas vinna regeringsmakten behöver tillräckligt stora väljargrupper anse att Sverigedemokraterna inte är ett rasistiskt parti.
Toppbild: Tommy Pedersen/TT
I slutet av förra året publicerade Fokus en opinionsundersökning som säger något väsentligt om förutsättningarna inför höstens riksdagsval. Drygt tusen personer i Novus internetpanel tillfrågades om de »anser att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti«. Försök att fånga medborgarnas uppfattningar om kontroversiella partier brukar utgå från frågor om »sämsta parti« eller från poängsättningar på skalor där negativa värden markerar ogillande.
Sådana surveyfrågor har fördelen att kunna användas för olika partier och under olika tidsepoker; man kan till exempel jämföra 1970-talets kommunistpartier med 2020-talets radikala populistpartier. Men samtidigt är frågorna tomma på innehåll och ger ingen information om varför man ogillar det aktuella partiet. Frågan om Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti träffar diskussionen som den ligger i dag om just detta parti.
Som framhålls i Fokus artikel är rasism något entydigt negativt. Ingen vettig person betraktar sig som rasist. Visserligen svarade sex procent av SD:s sympatisörer ja på frågan om deras parti är rasistiskt. Det betyder dock inte att en signifikant del av partiets anhängare är stolta rasister. Resultatet markerar i stället en egenskap hos opinionsundersökningar. Det kommer med tekniken att ett mindre antal svarspersoner läser frågorna slarvigt, registrerar fel svar eller inte tar undersökningen på allvar.
Det centrala i sammanhanget är att rasistiska partier står utanför gemenskapen. De bedöms på egna grunder och beslutsregeln för anständiga människor är att inte lyssna på deras budskap. Avståndstagandet från rasismen är så stark att de allra flesta har svårt att rösta på partier som samarbetar med partier man uppfattar som rasistiska. Därmed står den nya högeroppositionen inför en uppgift. Ska man lyckas vinna regeringsmakten behöver tillräckligt stora väljargrupper anse att Sverigedemokraterna inte är ett rasistiskt parti.
Mot denna bakgrund är det viktigt att 50 procent av de tillfrågade i undersökningen anser att SD är rasistiskt och bara 40 procent svarar nej på frågan (10 procent vill inte ta ställning). Det är dåliga nyheter för oppositionen. Så länge stora väljargrupper håller fast vid rasismbedömningen blir det svårt att vinna valet även om man lyckas få valdebatten att handla om de samhällsproblem man helst vill tala om.
Med denna analys blir den primära opinionsstrategiska uppgiften för oppositionen inte att vinna kampen om dagordningen utan att rucka på bilden av Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti. Det är en svår uppgift, i synnerhet som den andra sidan kommer att göra vad den kan för att bevara föreställningen om Sverigedemokraternas särart.
Den grundläggande regeln för politisk opinionsbildning är att den drivs av eliten. När partiernas ledning tar ställning brukar väljarna följa efter. Men regeln är inte absolut. Det finns situationer där väljarna håller fast vid sin ursprungliga uppfattning även om den krockar med partiledningens. Med den långa historien av avståndstagande från de etablerade partierna är synen på Sverigedemokraterna en fråga där opinionsbildningen kan tänkas gå åt båda hållen.
Enligt Novus-undersökningen har såväl Moderaterna som Kristdemokraterna fått med sig de flesta sympatisörer på linjen att ett samarbete med Sverigedemokraterna är acceptabelt (bara 17 procent ger det för partiledningarna oönskade svaret att SD är rasistiskt). Av resultaten från den senaste väljarundersökningen från Göteborgs universitet kan man sluta sig till att moderatledningen haft ett lättare jobb än Kristdemokraternas ledning. Efter valet 2018 hölls fortfarande Sverigedemokraterna som det klart sämsta partiet bland KD-väljarna medan Moderat-väljarna redan då ansåg Vänsterpartiet vara sämst.
För Liberalerna är situationen en annan. Det framgår att de allra flesta av partiets sympatisörer (över 70 procent) anser att Sverigedemokraterna är rasistiskt. Det är i och för sig ett förväntat resultat givet att sympatisörerna inte fått någon tydlig signal om att ändra inställningen till Sverigedemokraterna.
Bland partierna som står bakom den sittande regeringen råder stor samsyn. Exempelvis anser de allra flesta socialdemokratiska sympatisörer (84 procent) att Sverigedemokraterna är rasistiskt. Det betyder att oppositionen i dagsläget inte har särskilt stora grupper att vinna över från regeringssidan.
Sammantaget förefaller opinionsläget vara låst. Med undantag för liberalerna har oppositionen fått med sig huvuddelen av sina sympatisörer i omorienteringen och regeringssidan står i samklang med sina sympatisörer. Betecknande är att de summerade opinionsförändringarna mellan partierna sedan valet 2018, det som på statsvetarspråk kallas Pedersens index, är klart mindre än vanligt. Den informerade gissningen är att rörelserna mellan partierna blir små också fram till valdagen.
* * *
