Malin Siwe: Ardalan Shekarabis pensionsmål är bortom utopiskt
Toppbild: TT
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) fyller sin Facebooksida med käcka utrop om pensioner. På nyårsdagen lade han ut en video på en minut och åtta sekunder där han i olika kläder och miljöer meddelar att pensionerna är för låga och ska höjas.
Ändå tappade jag hakan när jag läste intervjun i Göteborgs-Posten den 7 januari. Där sa han så här:
»Det rimliga är att man kan upprätthålla den standard som man har i livet när man går över och blir pensionär. Därför blir målsättningen att man ska ha minst 70 procent av slutlönen i allmän pension, till det tillkommer tjänstepension.«
Tänkte att han blivit felciterad. Att han skulle skruva ner ambitionerna och meddela det genom Facebook och Twitter. Men tvärtom. Shekarabi länkar till intervjun.
Ett sådant mål kan bara någon som helt saknar markkontakt sätta upp. Stefan Löfvens löfte om att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 framstår som jordat i jämförelse. Och vi vet hur det gick. Det är nu bara fem länder som har högre arbetslöshet: Cypern, Frankrike, Italien, Spanien och Grekland.
70 procent i allmän pension och privata tjänstepensioner på det – det är att skapa förväntningar som bara kan sluta i stor besvikelse.
När det nya pensionssystemet infördes 1999 var målet att det skulle ge 60 procent av slutlönen. Men med senare inträde i arbetslivet och stigande medellivslängd har det inte blivit så. För de årgångar som föddes i slutet av 1940-talet har det handlat om knappt 50 procent. Pensionsmyndigheten räknar med att 90-talisten måste jobba på för fullt framåt 71-årsdagen för att nå 60 procent.
Och så dillar Ardalan Shekarabi om 70 procent. Det är obegripligt. LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson siktar på 72 procent, men det är inklusive de fackligt avtalade förmånerna.
LO-ordföranden vet att folk som jobbat heltid hela livet ofta anser det oförskämt att det lönat sig så dåligt. Retoriken, inte minst från facket och Socialdemokraterna, om att pension är uppskjuten lön skorrar falskt. Skillnaden mot att ha garantipension och bostadstillägg är liten. I värsta fall ingen alls.
Pensionärsorganisationen SPF har jämfört. Förskolläraren som jobbat heltid mellan 23 och 64,8 år får netto 712 kronor mer i månaden, inkluderat den avtalade tjänstepensionen. Köksbiträdet får 2 135 kronor mindre och får se till att söka bostadstillägg själv.
Jämför man med äldreförsörjningsstödet för dem som inte bott 40 år i Sverige blir skillnaden något större. Runt en tusenlapp till.
Respektavståndet är för litet. Riksdagens beslut att höja garantipensionen med 200 kronor och bostadstillägget med 980 kronor i månaden för dem som får fullt gör inte saken bättre. Vänsterpartiet ville dessutom höja garantin med en tusenlapp och SD motsatte sig höjd riktålder.
Naturligtvis har de som lever på garantipension eller bostadstillägg det inte fett (det handlar om nästan var tredje pensionär, mestadels kvinnor). Men den fjärdedel av löntagarna som tjänade minst sina fyra sista arbetsår får faktiskt mer att leva på som pensionärer. I snitt ökar intäkten med nära 20 procent, enligt försäkringsfacket Forena.
Den förnuftiga metoden för att styrka lönesambandet är att fack och arbetsgivare enas om att öka de privata tjänstepensionerna. Det görs redan på många håll, en gruvarbetare får över 90 procent av lönen i pension. Det är en exceptionell andel, men att den vägen nå 70 procent eller mer är bättre än att göra det via högre avgift till det statliga systemet.
För när staten är inblandad kommer det politiska trycket alltid att vara på utjämning. Där är respekten för respektavstånd låg, medkännandet med »fattigpensionärer« desto större. Höjs avgiften till ålderspensionssystemet för att lönenivån ska speglas bättre kommer genast krav om att med skattemedel höja bottennivån i grundskyddet. Och det för att gynna dem som är pensionärer nu. De unga generationerna, som kan räkna med en knaper pension, får betala.
Att förespegla människor en statlig pension om 70 procent av lönen är ett tecken på att Socialdemokraterna svävar i en högre rymd. Så vitt de inte vill höja riktpensionsåldern till närmare 80 år. Men den lösningen ser jag inte komma.
