Malin Siwe: Operationer avbokas för jaktresor och skidåkning. Vad kostar det?

Patienter avbokar operationer för jakt och skidåkning. Resultatet av studien vid kirurgkliniken vid Mora lasarett spreds över riket i slutet av sommaren. 13 procent av de planerade operationerna där ställdes in under ett år, ofta med kort varsel.

I siffror handlade det om 202 ingrepp som inte blev av. 44 av de avbokande patienterna förklarade att fritidsaktiviteter som jakt och skidåkning gick före, 26 skulle resa utomlands.

Rapporteringen hade, med rätta, en moraliserande underton. I några av artiklarna underströks att uppställningen inför operationen kostar 12 000 kronor i timmen. Att det är hänsynslöst mot de andra som står i vårdkön är så självklart att det inte behöver påpekas.

Problemet med patienter som avbokar operationer sent, eller bara inte dyker upp alls, har lyfts upp av landstingen många gånger. Ofta framgår i förbifarten att vården inte överansträngt sig för att få folk att komma. Överläkare Johanna Österberg i Mora säger att man kanske kan jobba med påminnelser via sms och e-post.

Det borde vara en självklarhet. Att det hjälper är faktiskt inte obekant. På Capio S:t Göran i Stockholm var det i fjol bara 1,2 promille av operationerna som ställdes in på grund av avbokning eller no show. På Danderyds sjukhus var det 1,7 procent.

S:t Göran jobbar aktivt för att slippa den dyra dödtiden. Patienterna uppmanas boka om ifall den uppsatta tiden inte passar. Sjukhuset begär att folk ska ringa och bekräfta sin tid, och om de inte gör det ringer personal upp, berättade anestesichefen Minna Lönnstedt för Dagens Medicin i fjol.

I allt är dock inte S:t Göran ett föredöme. Operationer avbokas också av andra skäl. Patienterna kan vara sjuka, läkaren kan anse att tidigare bedömning var fel, akuta fall kan komma före och så vidare. Inalles ställdes 6 procent av operationerna in i fjol, vilket är nästan lika illa som Karolinska (6,1 procent) och betydligt sämre än Södersjukhuset (4,6 procent) i Stockholm.

Dessutom kan det bero på klantig upphandling av materiel och medicin. Något som bland annat drabbade Mora lasarett där 17 operationer ställdes in av det skälet häromveckan. Eller med hänvisning till att man inte har ordning på steriliseringen av instrument, som på Karolinska.

Andra gånger handlar det om personalbrist eller platsbrist. Konstigt nog rapporteras det då inte om kostnaderna, som ofta är betydligt högre än de 12 000 kronor i timmen sjukvården tjatar om. Men de hamnar på andra konton, som på förskolan som tagit in en vikarie en månad för barnskötaren som ska vara sjukskriven en månad efter att ha tagit bort livmodern. När operationen ställs in i sista minuten står man där med dubbla löneutgifter. Eller står egenföretagaren, som frisören Carina Grip i Uppsala, där med en tom kalender för att hon rensat för konvalescensen.

Andelen uteblivna patienter är sannolikt högst vid mammografi. Där handlar det om att var femte kvinna inte dyker upp vid den tid hon kallats till. Hälften av landstingen skickar inte påminnelse. Det är så att man kan misstänka att personalen uppskattar pauserna som uppstår.

Sett till vårdens siffror handlar varje icke-besök om drygt 500 för-
slösade kronor. Men frågan är större: Är själva screeningprojektet – att alla kvinnor mellan 40 och 74 år ska testas åtminstone vartannat år – effektivt? Socialstyrelsen kom 2014 fram till att nyttan var »måttlig« ur ett sjukvårdsperspektiv. Räknar man även in sjukskrivningar och produktionsbortfall vid de onödiga behandlingar överdia­gnostiseringen leder till bli nyttan än mindre.

Det har kommit starka propåer om att män ska screenas för prostatacancer genom ett PSA-test. Där har Socialstyrelsen sagt nej, de negativa effekterna överväger. En mängd män skulle opereras, och få sämre livskvalitet, trots att deras cancer aldrig skulle utvecklas till en allvarlig sjukdom.

Det är alltid svårare att ta bort något som en gång införts. Vara vad det vara vill. Men sedan Socialstyrelsens senaste bedömning av mammografin har de medicinska råden i såväl Frankrike som Schweiz avrått från dessa massundersökningar. Det bör Socialstyrelsen beakta när nästa bedömning görs.

Dödtid i sjukvården ska bekämpas. I det stora och det lilla.