Malin Siwe: Skolan som gav varje elev en dator – och fick fler obehöriga

För tjugo år sedan åkte svenska och utländska lärare och politiker till Färila för att skåda ljuset. En dator per elev, den digitala framtiden är här! 30 miljoner kronor i projektpengar, mest från staten och EU.

Det skrevs hyllningsartiklar. Utan att någon bekvämade sig med att kolla elevernas kunskaper. De sjönk, kunde jag berätta i Finanstidningen 2001. När första gänget som levt med de bärbara datorerna ett par år gick ut nian 1999 var bara 80 procent godkända i basämnena och därmed behöriga till gymnasiet. Året efter var det ännu värre – 28 procent klarade inte kraven.

Efter det kunde man tänka sig att aktörerna i skolvärlden valde sina studiebesök med större omsorg. Men de som syns på Facebook, Instagram, Twitter och i gammalmedia är av samma sort – man är på jakt efter den senaste lärandeteorin och de nya byggnaderna som vinner arkitekturpris.

Privata Skapaskolan i Huddinge är ett av de populära resmålen. Den fladdrade förbi i nyhetsflödet förra veckan, av en annan anledning. Föräldrar och skoldebattörer var upprörda över att elever som redan går där ska behöva göra intagningsprov för att börja i årskurs 4 framöver. Kan det vara tillåtet? Vad säger Skolinspektionen? (Något om någon månad.) Jävla elitskola, liksom.

I själva verket borde föräldrarna vara glada om barnen slipper gå kvar på Skapaskolan som nu ska ha två profiler från årskurs 4: en i musik- och musikproduktion, en i bild- och filmproduktion.

Det är enligt skolans grundare och verksamhetschef Christer Holger »de förmågor och den kunskap som vi är övertygade om krävs i morgondagens arbetsliv och samhälle«.

Tillåt mig tvivla.

Skapaskolan bekänner sig till »Värdeskapande lärande«, tanken är att eleverna blir motiverade och kunniga av att göra saker som andra kan ta del av: skriva insändare och böcker, göra filmer. Man har också pulshöjande aktiviteter på teoretiska lektioner och mental träning.

När skolan sökte lärare för yngre barn skulle sökande intyga att »jag är beredd att lära mig leda meditationer som ett verktyg i mitt lärarskap«.

Skolinspektionen var på besök i fjol, satt med på tio lektioner. Här är beskrivningen av en av dem: »Under en 60 minuters lektion vandrade eleverna in och ut ur klassrummet, pratade, skrek och använde könsord, pratade i telefon, fotograferade, låg på varandra och åkte kickboard i klassrummet.«

Meditation och värdeskapande lärande biter uppenbarligen inte på allt. Men metoderna vore okej om resultaten är okej.

Det är de inte. Skolverkets statistik visar att sexorna som deltog i de nationella proven läsåret 2017/18 gjorde sämre ifrån sig än rikssnittet i de tre basämnena. Värst var det i matematik: 8,2 jämfört med 12,3. I svenska var provpoängen 11,9 på Skapa, jämfört med 13,6.

Detta trots att föräldrarna är högre utbildade och svenskare än i snittskolan.

Ett annat alternativ i Huddinge är kommunala Glömstaskolan, som mottagit över hundra studiebesök. Inga korridorer och klassiska klassrum. Ståbord, sittsäckar och gradänger. Prisbelönt förstås. »Holistiskt lärande« var grejen när man slog upp dörrarna hösten 2016. »Verksamhetens fyra hörnstenar är kommunikation, kollaboration, kreativitet och kritiskt tänkande«, hette det på hemsidan. »Traditionsmonstret« skulle utmanas, skrev dåvarande rektorn.

I april 2018 skrev DN ett rosenskimrande reportage, med vinkeln att Glömsta trotsar lärarbristen och bara anställer behöriga. Nja, i oktober samma år hade bara 65 procent lärarlegitimation samt behörighet i åtminstone ett av ämnena hen undervisade i. Fem procentenheter under rikssnittet, enligt Skolverket.

Sedan kom Skolinspektionen med skarp kritik för bristande styrning. Under vårterminen i år fick Huddinge kommun kasta in en tillfällig rektor, Semira Vikström, som ryckt upp Vissätraskolan.

Och så var det elevernas resultat i sexan. Inte riktigt lika illa som på Skapaskolan, men under snittet i de tre ämnena och bara 9,1 i matte.

Fattas bara att rektorerna på Skapa och Glömsta köper appen som mäter »känslomässigt starka lärhändelser« och att glada miner där blir beviset på framgång, i stället för resultaten på nationella proven.