Klockan klämtar för köttkulturen

När exempelvis jag tröskat igenom ingredienser och instruktioner, och sett tidsåtgången, infaller slutsatsen »detta kommer ju inte hända«. Då kan man trösta sig med lite vin.

Efter två–tre glas börjar det vattnas i munnen vid tanken på en snabblagad köttfärssås med färsk pasta från Ica. Ibland räcker det med att förgylla pastan med en sås gjord på en burk krossade tomater, basilika och vitlök som fått koka samman i olivolja.

Om man älskar pasta med köttfärssås lika mycket som pasta med tomatsås får man kalla sig flexitarian.

Livsmedelsbranschen hade ett mixat år i fjol. Hotell, restauranger och kaféer gick uselt. Svenska matproducenter och livsmedelskedjor sålde mer. Sex av tio livsmedelsföretag beskriver faktisk 2020 som lika bra, bättre, eller mycket bättre, jämfört med 2019.

Ytterst få, inte ens makarna Mandelmann i TV4, är självförsörjande på mat och kan laga »allt från grunden«. Vi behöver fjärran ingredienser och hel- och halvfabrikat gör köksbestyren enklare. Utan industrimaten som jättarna Ica och Coop saluför, står vi oss rätt slätt.

Mats Edman: Pandemins baksätesförare

Produktutvecklingshjulen snurrar fort i branschen. Förändringen drivs av nya värderingar hos den svenska allmänheten. Konsumenterna får en strid ström av nya produkter att välja mellan.

Gröna rätter växer snabbt i betydelse, även om den ökande efterfrågan kommer från en låg nivå. Så kallad »veggomat« svarar ännu bara för ett par – tre procent av hela marknaden.

Men den årliga tillväxten väntas ligga kring 20–30 procent under lång tid.

I bakgrunden märks de senaste årens fokus på träning och hälsa, miljöengagemang, oron för den globala uppvärmningen och troligen även coronapandemin.

Grönt är inne, liksom kött av hög kvalitet. När krogarna är »smittade« köper svensken hem en premiumbiff.

Mats Edman: Jag har slutat hoppas på att få uppleva 100-årsdagen

Särskilt bra går lokalproducerad mat med svensk flagga på förpackningen. Ingen enskild trend än »svenskt« har varit lika stark de fem senaste åren, enligt Livsmedelsföretagen.

Vilken typ av kost som konsumenten prioriterar är en central variabel för att bedöma marknadsutvecklingen. Valet av kosthållning är en vattendelare för hur svenskarna ser på allt kring grönsaker, kött, märkning, förpackningar, hållbarhet, hälsa med mera.

Undersökningsföretaget Novus gör en årlig Livsmedelsbarometer baserad på ett representativt urval av svenska folket. När man för 2021 frågade vilken typ av kost som passar svensken bäst just nu trädde två tydliga kundkategorier fram:

* Köttätare är den i särklass största gruppen. Drygt hälften av svenskarna prioriterar kött, fågel och fisk. Typexempel: man, 50+, lägre utbildning. De inbitna köttätarna krymper i rekordfart. I början av 2020 tillhörde hela 65 procent av svenskarna gruppen. 2021 har köttätarna rasat ner till 52 procent (en signifikant nedgång).

* Flexitarianer kallar vi dem som äter kött, fågel, fisk – men också helt vegetariska eller veganska rätter en eller flera gånger per vecka. Typexempel: kvinna, hälsomedveten, högutbildad. För dem är det fråga om att kött inte alls finns på tallriken vid dessa måltider. Flexitarianerna har sedan i fjol vuxit med en tredjedel från 27 till 36 procent av konsumenterna (en signifikant uppgång) – och de väntas äta ännu mer grönt framöver.

Dessa två hel- och delanimaliska grupper utgör 9 av 10 matkonsumenter. Den resterande tiondelen svarar gruppen Övriga för. Bland dessa Övriga hittar man vegetarianer, veganer och folk som inte äter kött från fyrbenta djur.

Vegetarianer dricker mjölk från kor och äter hönsägg. Veganer avstår från all mat baserad på djurhållning. Men hur många är dessa i konsumentledet?

* Veganer har ökat från 1 till 2 procent av allmänheten.

* Vegetarianer ligger på 2 procent.

Vegetarianer och veganer utgör 4 procent av befolkningen. Det kan ju tyckas marginellt.

Lägg då till de 7–8 procent som framför allt inte äter rött kött och populationen Övriga växer till över 950 000 personer. Om den snabba tillväxten för »veggoprodukter« (20–30 procent/år) består, kan antalet som går från det »röda laget« till det »gröna laget« komma att fördubblas inom 3–5 år.

Det är ingen riskfylld gissning att inbitna köttätare snart är i minoritet. Den gröna matvågen är uppenbarligen här. Även med tanke på att köttätarna domineras av 40-, 50-, och 60-talister så klämtar klockan för köttkulturen.

Vilket får mig att längta efter ett glas rött till.