Metakognition viktigare än kunskap

Tågaborgsskolan i Helsingborg är ganska ny och mycket trendkänslig. Den ligger intill gamla pampiga Magnus Stenbocksskolan som numera är bostadsrätter. Lägenheterna säljs med ord som fräschör, takhöjd, utsikt och så förstås läge. Bara en backe ner till centrum med krogar och kultur, parker och strand på gångavstånd. Att det är väldigt nära till en F–9-skola som satsar på det som är så inne – extra rörelse – nämns sällan.

Sedan förra våren har eleverna på Tågaborgsskolan kunnat börja dagen med dans på skolgården, klockan åtta dunkade tiominuterspasset i gång. Som mest har 300 av de 550 eleverna deltagit.

Miljöförvaltningen fick in klagomål. En av grannarna skrev: »För mig skapar den höga musiken en stress som flera gånger övergår i rena ångestattacker.« Så nu är det slut med att skaka rumpa utomhus. För grannsämjans skull.

»Jag tycker det är oerhört synd eftersom vi vet att det gynnar elevernas lärande. De har ju fått både rörelse och frisk luft«, sa rektor Maria Wikström i Helsingborgs Dagblad.

I stället ska eleverna kunna dansa i gympasalen mellan sju och halv åtta på morgon och därefter bjudas på frukost, en annan trendåtgärd bland skolor för att höja resultaten. På Tågaborgsskolan samsas den med inriktning på entreprenöriellt lärande, skapande, liv och lust, matematik och naturvetenskap, språk och kommunikation samt »The big five«. Nej, det handlar inte om rovdjuren. Det är de fem viktigaste sakerna i styrdokumenten, enligt skolan: analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information och begreppslig förmåga.

Snackepåseskolan går sådär. Tågaborgsskolan hamnade under snittet för niorna i Helsingborg läsåret 17/18. Medelpoängen i staden var 234 poäng med 76 procent godkända i alla ämnen. Skolan i detta »fina« område hamnade på 220 poäng och 71 procent.

Hur som helst. På pappret ska det bli mer rörelse i skolan i hela Sverige till hösten. Ämnet Idrott och hälsa får 100 timmar till, 20 på mellanstadiet och 80 på högstadiet. Alldeles säkert att tiden läggs på svettiga aktiviteter är det inte. När Skolinspektionen gjorde sin ämnesgranskning på högstadiet i fjol gällde kritiken bland annat att det är för mycket bollspel och för lite undervisning om hälsa och livsstil. Och för lite snack.

»Elever ska till exempel få möjlighet att förstå, samtala och reflektera om vad de lärt sig«, skrev  Helén Ängmo på sin GD-blogg.

I Sverige finns 1 746 högstadieskolor, Skolinspektionen besökte 22 av dem för att tala vitt och brett om idrott och hälsa. Nyligen kom granskningen av hem- och konsumentkunskap. Då hade inspektörerna intervjuat och tittat på lektioner i två, tre dagar på 23 skolor.

Det är en god illustration för hur det går till i svenskt utbildningsväsende på alla nivåer. Det viktiga är att uttala sig mångordigt och värderande, inte att skaffa ett gediget faktaunderlag.

Slutsatsen om hemkunskapen var att det är för mycket matlagning och för lite diskussion om jämställdhet i hemmen och skolköken. Det är för lite privatekonomi och inte tillräckligt med reflektion.

Inspektörerna klagar på att det är »ett stort fokus på att slutprodukten, till exempel en maträtt, ska bli klar och enligt receptet«. Nej, det ska vara andra bullar. »Skolorna behöver säkerställa att eleverna ges möjlighet att ta initiativ och kreativt lösa olika uppgifter.

Så var vi där igen. Det ledande Skolsverige visar sin oförståelse för att kreativt och kritiskt tänkande fordrar stabila grundkunskaper. En god sås reder sig dessvärre inte själv.

Lagar eleverna på kort tid en korv Stroganoff efter eget huvud får de i och för sig mer tid att reflektera över varför den kreativa röran blev rälig och riset underkokt. Men det blir ingen gladare av. Utom möjligen skolinspektörerna och skolledarna som bekänner sig till tron på »The big five«. Vad gör väl det att Stroganoffen blir matsvinn när man kan kryssa i boxen för metakognition? Eleverna får ju dessutom tillfälle att prata kompostering.

En annan möjlighet är att Skolinspektionen värderar undervisningen efter hur maten smakar. Och kollar om ungdomarna vet hur dyrt det är med hämtmat och frukost på café om man vant sig vid att inte fixa hemma.