»Migranter gynnas inte av falska löften«

Få barn skriver så orealistiska önskelistor till tomten som FN:s medlemsstater skriver. Till sig själva.

Men i topp på många barns önskelistor finns att föräldrarna inte ska skiljas, eller flytta ihop igen. Om ungarna är lillgamla och gått i västerländsk skola kanhända att de anför FN:s barnkonvention som argument, barnets bästa ska stå i fokus för politiken och hänsyn ska tas till barnets åsikt.

Tre av fyra barn i Sverige bor med båda sina biologiska föräldrar. Oftare de små än de äldre, oftare barn till hög- än lågutbildade. Bland barnen med särade päron är det vanligaste att bo helt eller mest hos mamma, men en av tre ungar mellan 6 och 12 växlar, visar SCB. Bland tonåringarna bor 60 procent i huvudsak hos mor och 18 procent hos far.

En del barn bor med en förälder i Sverige och har den andra utomlands. Då blir det inte mycket med vanligt vardagsumgänge, Skype är inte samma sak. Än fler har föräldrar som bor på olika håll inom landet, då kan det också bli si och så med att ses.

I början av 1990-talet såg politiker detta som ett problem staten skulle lösa. Vänsterpartiet föreslog att Försäkringskassan skulle betala biljetterna för umgänget. Moderaten, senare KD, Gustaf von Essen motionerade om att FK skulle ta reskostnaden när barnen var mellan 6 och 12  år och avståndet mer än 25 mil. Karin Pilsäter, dåvarande Folkpartiet, krävde reseavdrag.

Riksdagen har dock inte ansett att staten ska ge bidrag för att öka umgänget, det är föräldrarnas sak att stå för. Kommunerna kan gå in emellanåt för personer som lever på försörjningsstöd. Men högre än så har de partiella familjeåterföreningarna inte hållits. I Sverige. För barn och vuxna som lever här. Och det är rimligt.

När det handlar om migranter är det annorlunda. Regering och riksdag har lutat sig mot FN i allmänhet och barnkonventionen i synnerhet samt Europakonventionen och ansett att familjeåterförening är en mänsklig rättighet. Men efter att antalet asylsökande i Sverige har slagit rekord lade den rödgröna regeringen i juni 2016 fram förslaget att stoppa anhöriginvandring för dem som får tillfälligt uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. V, C och fyra miljöpartister röstade emot. KD och L lade ner rösterna. Motståndarna till den tillfälliga lagen motiverade det med att de inte vill splittra familjer.

Men runt om i världen splittrar sig familjer, just med barnens bästa för ögonen. 61 miljoner kinesiska barn växer upp hos mor- och farfäldrar, mostrar och farbröder medan föräldrarna arbetar på annat håll. I Filippinerna räknar man med att drygt två miljoner av invånarna gästarbetar utomlands, flertalet är kvinnor och de har i snitt 2,5 barn som lämnats hos släkten. Man jobbar utomlands för att skaffa pengar till bättre bostad hemma för barnen och för deras skolgång.

Också en del av de polacker som arbetar på annat håll i EU har barnen kvar i hemlandet. Liksom de 1–1,5 miljon ukrainare som arbetar i Polen för att fylla hålen. För att inte tala om de tiggande rumäner som Amnesty, med hänvisning till FN och mänskliga rättigheter, kräver ska få husrum, bajamajor, rent vatten och sjukvård av svenska kommuner.

Amnesty är annars en varm förespråkare av familjeåterförening, men just i denna rapporten nämns inte saken. Trots att många av tiggarna lämnat familjer hemma. Men om kommunerna ordnade de härbärgen organisationen efterlyser, då är jag säker på att kravet kommer.

FN:s medlemsländer är just i färd med att skriva ännu en önskelista, just om migration. Det blir toppmöte i Marrakech 10–11 december,  och omröstning i generalförsamlingen i januari. Flera östeuropeiska stater har deklarerat att de inte ansluter sig, så även Australien, USA och Österrike. Sverige ämnar göra det, med motiveringen att avtalet inte är bindande.

Men orden finns där. Och de kommer sannolikt att få påverkan på svensk politik där FN och alla dess verklighetsfrämmande mål står högt i kurs.

Nej, inte alla. ILO 169, om urfolkens rättigheter, har Sverige inte ratificerat. För det skulle betyda något direkt, och inte bara smygande. Men att bidra till att sprida falska förespeglingar gagnar varken vuxna migranter eller deras barn.

Önskelisteskrivande hör hemma i familjen. Splittrad eller inte.