Mina möten med mediemogulen
Jan Stenbeck hade en mångbottnad och komplex karaktär.
Toppbild: Leif R Jansson / TT
För många år sen, i slutet av nittiotalet, var jag en arbetare i en avlägsen del av Jan Stenbecks då rätt omfattande vingård. Vi träffades bara en handfull gånger och alltid i sällskap av andra; någon chefskonferens, någon bolagsstämmomiddag och, vid ett par tre tillfällen, i hans spatiösa kontor högst upp på Skeppsbron 18 i Stockholm.
De sistnämnda mötena har fäst sig starkast i minnet. Jag var nämligen ditkallad för att – i egenskap av redaktör för en daglig affärstidning som han ägde – förklara hur i helvete vi kunde skriva så urbota korkat – och felaktigt! – om något av de andra bolagen i Our Group, som han tyckte om att kalla sin koncern. Mest besvärande var att karln ibland hade rätt. I synnerhet den gången då vi hade begått ett publicistiskt kardinalfel genom att inte låta en utpekad syndare till vd komma till tals i artikeln. Och förklaringen till fadäsen klingade lika falskt som den var sann.
Det som överraskade mest var att ilskan helt tycktes rinna av Stenbeck när jag väl hade framfört den usla ursäkten. Då övergick han till att skämta, berätta skabrösa historier och visa upp den charmiga sida som han också var känd för. Jag erbjöd förstås en rättelse eller ett genmäle från bolaget i tidningen, men det var det inte tal om. Då skulle ju hela världen förstå vilken sekunda tidning han ägde. Inte bra för anseendet. Eller godsets värde.
Men det fanns en annan sida av superentreprenören också som min efterträdare kom att bli varse. Ett par år efter att jag lämnat trycktes en analys som pekade på sfärens vid den tiden hårt ansträngda finanser. Uppgifterna var i allt väsentligt korrekta – det fick jag flera år senare bekräftat av folk som arbetade i Kinnevik – men den omständigheten verkar snarast ha förvärrat situationen och ledde till att tidningen lades ner kort efteråt, som en sorts hämnd.
Hursomhelst är det med stor förväntan jag börjar se SVT:s dramaserie om den fascinerande mediemogulen Jan Stenbeck ikväll. Att döma av Mats Qvibergs recension i Fokus har de lyckats fånga både tidsandan och finansmannens mångbottnade och komplexa karaktär riktigt väl.
***
Läs även: Är Kinnevik årets sämsta börsbolag?
För många år sen, i slutet av nittiotalet, var jag en arbetare i en avlägsen del av Jan Stenbecks då rätt omfattande vingård. Vi träffades bara en handfull gånger och alltid i sällskap av andra; någon chefskonferens, någon bolagsstämmomiddag och, vid ett par tre tillfällen, i hans spatiösa kontor högst upp på Skeppsbron 18 i Stockholm.
De sistnämnda mötena har fäst sig starkast i minnet. Jag var nämligen ditkallad för att – i egenskap av redaktör för en daglig affärstidning som han ägde – förklara hur i helvete vi kunde skriva så urbota korkat – och felaktigt! – om något av de andra bolagen i Our Group, som han tyckte om att kalla sin koncern. Mest besvärande var att karln ibland hade rätt. I synnerhet den gången då vi hade begått ett publicistiskt kardinalfel genom att inte låta en utpekad syndare till vd komma till tals i artikeln. Och förklaringen till fadäsen klingade lika falskt som den var sann.
Det som överraskade mest var att ilskan helt tycktes rinna av Stenbeck när jag väl hade framfört den usla ursäkten. Då övergick han till att skämta, berätta skabrösa historier och visa upp den charmiga sida som han också var känd för. Jag erbjöd förstås en rättelse eller ett genmäle från bolaget i tidningen, men det var det inte tal om. Då skulle ju hela världen förstå vilken sekunda tidning han ägde. Inte bra för anseendet. Eller godsets värde.
Men det fanns en annan sida av superentreprenören också som min efterträdare kom att bli varse. Ett par år efter att jag lämnat trycktes en analys som pekade på sfärens vid den tiden hårt ansträngda finanser. Uppgifterna var i allt väsentligt korrekta – det fick jag flera år senare bekräftat av folk som arbetade i Kinnevik – men den omständigheten verkar snarast ha förvärrat situationen och ledde till att tidningen lades ner kort efteråt, som en sorts hämnd.
Hursomhelst är det med stor förväntan jag börjar se SVT:s dramaserie om den fascinerande mediemogulen Jan Stenbeck ikväll. Att döma av Mats Qvibergs recension i Fokus har de lyckats fånga både tidsandan och finansmannens mångbottnade och komplexa karaktär riktigt väl.
***
Läs även: Är Kinnevik årets sämsta börsbolag?
