Muskelbyggare
Den svenska musikstreamingsuccén Spotify sägs vara på väg till börsen, om än inte Stockholmsbörsen. Uppgifterna är klart trovärdiga. Dagens skyhöga värderingar av digitala tjänsteföretag, som i sig skapar en attraktiv valuta, aktier, för att kunna göra förvärv som adderar ytterligare tjänster och förädlingsvärde i den stenhårda kampen för att etablera sig som en dominerande aktör, talar för detta.
Katten på råttan och råttan på repet. Är det någonstans som den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeters ekonomiska utvecklingsmodell »kreativ förstörelse« kan iakttas i realtid så är det i digitaliseringen av allt fler tjänster. Musikbranschen var ju ett av de första offren. Med fildelningssajten Napster inleddes massakern på de traditionella distributionskanalerna för musik. Och även om Napster förbjöds för snart 13 år sedan och andra fildelningssajter kriminaliserades har digitaliseringen förändrat musikbranschen i grunden.
Därefter har Apple, genom Itunes, där man kan köpa och ladda ner musik, etablerat sig som den, mätt i värde, största distributionskanalen för musik. Men Apples affärsmodell hotas av de så kallade streamingtjänsterna av film, som Netflix, och musik, som Spotify, Wimp, Deezer och Rhapsody där prenumeranter får tillgång till ett musikbibliotek, mot en månatlig prenumerationsavgift på motsvarande tio dollar i månaden, alternativt en reklamfinansierad gratisversion.
Med sina mer än sex miljoner abonnenter beskrivs Spotify som den största utmanaren till Apple för musiktjänster, trots att bolaget enligt det senaste tillgängliga bokslutet för 2012 redovisade en förlust på motsvarande 320 miljoner kronor. Men som i den förra dot.com-eran är det inte resultatet på sista raden som bygger värde i detta läge. Nej, det handlar om att bygga storlek vad gäller prenumeranter och bibliotek. För med storleken förbättras förhandlingsstyrkan relativt ägarna av musikrättigheterna och med ett bredare bibliotek kan allt fler prenumeranter lockas till tjänsten.
För även om dominansmöjligheterna inte är så påtagliga, som exempelvis för Google vad gäller söktjänster, är storlek en absolut fördel. Det gäller inte minst i kampen med nätägare som i allt högre utsträckning vill få del av intäkterna för de tjänster som distribueras genom deras nät. Det amerikanska kabel-tv- och bredbandsföretaget Comcast avtal med Netflix, för att som det heter »garantera kvaliteten« på streamingtjänsten, är ett exempel på hur även dessa aktörer försöker anpassa sina affärsmodeller till en ny verklighet. Även den svenska dominanten Telia Sonera har varit snabb att haka på detta.
En börsnotering och en attraktiv värdering är ytterligare ett steg i denna kamp för att stärka förhandlingspositionerna. Spotify har inte bekräftat dessa börsrykten, men det faktum att bolaget, enligt uppgifter till Financial Times, har anlitat investmentbankjättar som Morgan Stanley och Goldman Sachs, som redan är delägare i Spotify, för att sätta upp ett låneprogram på 200 miljoner dollar ses som ett tecken på detta. Både Facebook och Twitter genomförde motsvarande finansiella arrangemang innan de börsnoterades.
Investmentbankernas villighet att låna ut pengar till ett företag som fortfarande uppges gå med förlust, men med möjlighet att få vara med vid en börsintroduktion, talar för att en börsintroduktion planeras.
Spotify värderades vid den senaste nyemissionen i fjol till 4 miljarder dollar. Mot bakgrund av börsuppgången för internetjänsteföretagen torde bolaget ha förhoppningar om en högre värdering än så.
