Inget mausoleum åt mig, tack!

I Argentinas huvudstad Buenos Aires finns en märkvärdig kyrkogård. Recoleta är ett Legoland i sten där gravarna – konstfärdigt utformade små ”hus” med kryptor som går sju meter ner under marknivån – ligger vägg i vägg längs spikraka gator. De flesta i gott skick men några så förfallna att de omgärdas av stängsel så att ingen förbipasserande ska få en fallande takpanna eller granitkerubin i huvudet. Dessa ruckel saknar, enligt guiden, gravrättsinnehavare som har råd med fastighetsskatten. Den baseras tydligen på gravrättens marknadsvärde som kan vara 5 miljoner kronor eller mer. Så det blir en dryg slant i ett land där hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, enligt officiell statistik. 

Begravningsplatsens mest kända invånare är utan tvekan Eva Peron. ”Evita” var en folkförförerska av stora mått och gift med landets president på femtiotalet. Hon har blivit föremål för en succémusikal och var alltid klädd i det senaste från Dior. På sina resor runt landet delade hon frikostigt ut allmosor till de fattiga. Statskassan stod för notan – både för klänningarna, gåvorna och en hel del annat också vad det verkar. Inte desto mindre är Evita alltjämt ihågkommen och älskad av argentinarna. Framför mausoléet ringlar alltid en kö och många besökare lämnar blommor. 

På andra sidan Atlanten, i Frankrike, inleddes i dagarna rättegången mot den tidigare presidenten Nicolas Sarkozy. Han står åtalad för att ha tagit emot motsvarande 600 miljoner kronor till sin kampanjkassa inför det för honom framgångsrika valet 2007. Den generösa bidragsgivaren ska ha varit Libyens dåvarande diktator Muammar Khadaffi. Egentligen är väl ingen särskilt förvånad och med kännedom om fransmännens vurm för pompa och ståt är det väl inte omöjligt att han ändå hamnar i Panthéon eller på Père-Lachaise till slut. Själv lutar jag åt att min aska ska spridas för vinden när den dagen kommer. Bra för växterna i minneslunden och billigt och enkelt för de efterlevande. 

Toppbild: Bild från Eva Perons grav på Recoleta-kyrkogården i Buenos Aires, Argentina.

***

Läs även: Jag underskattade Milei

Läs även: Ett makalöst år med excentrikern Milei