Nils Erik Forsgård: Därför är 22 november ett heligt datum
Författaren Clive Staples Lewis, kanske mera känd som C S Lewis, började dagen med en lätt frukost. Han fortsatte med att besvara brev och förfrågningar. Tillsammans med sin bror Warnie försökte han lösa ett korsord.
Efter lunch kände sig Lewis trött och gick att vila. Vid fyratiden gick Warnie in i hans sovrum med en kopp te. Då var Lewis lite groggy, men fortfarande okej. En dryg timme senare sjönk han ihop vid sängändan. Dödsorsaken var njurkollaps och något som vid obduktionen beskrevs som kardiell degeneration.
Lewis lades i graven i Oxford några dagar senare. Då låg Warnie i sängen och drack whisky, utom sig av sorg. I den lilla kretsen av gäster på begravningen den 26 november fanns också Lewis kollega J R R Tolkien. På gravstenen står:
»We must endure their going hence.«
Vid ungefär samma tid som C S Lewis låg och dog i Oxford startade president John F Kennedys bilkortege från Love field i Dallas, Texas. Solen sken. En timme senare sköts Kennedy genom huvudet och genom bröstet. Han förklarades död redan vid ankomsten till Parkland memorial hospital.
Mördarens namn är ännu okänt. Många tror att han hette Lee Harvey Oswald. Men agerade han ensam? Eller var det en konspiration? Världen förlamades för en stund, den amerikanske presidenten var död. Katolikernas och den västliga världens hopp var borta.
När nyheten om Kennedys död kablades ut över världen låg Aldous Huxley på en säng i sitt hem. Genom dörren till sitt rum kunde han höra nyheten om mordet på en tv-kanal. Han bad om en ny injektion av LSD, intravenöst. Huxley hade utvecklat ett beroende. Några minuter senare var han död.
Aldous Huxley hade gjort sig känd för avancerade sinnesöppnande experiment i vetenskapens namn. Han skrev om sina psykedeliska erfarenheter i boken »The doors of perception« från 1954. I LSD-ruset tror han sig där se samma saker som Adam vid skapelsens begynnelse.
Huxleys bok gav senare namn åt ett av världen mest berömda rockband, kallat The Doors, med Jim Morrison. Ett porträtt av Huxley finns också på en flik av Beatles platta »Sgt Pepper«. Man kan väl säga att det var Huxley som öppnade dörrarna till hela den hippierörelse som exploderade i mitten av 1960-talet under devisen »sex and drugs and rock’n’roll«.
C S Lewis var känd i hela världen för sina berättelser om landet Narnia. I sitt tänkande förenade han nordisk mytologi och traditionell kristendom på ett sätt som i dag tilltalar de inflytelserika evangeliska kristna i USA. Aldous Huxley å sin sida tillhörde en berömd brittisk vetenskapsfamilj och hade, bland mycket annat, skrivit den dystopiska boken »Du sköna ny värld«. Huxleys bror Julian var biolog och blev förste chef för Unesco och var också medgrundare av Världsnaturfonden. John F Kennedy gjorde inte särskilt mycket under sina 1 036 dagar som president, men hans rykte överglänser ändå de flesta andras.
Vad Lewis och Huxley hade gemensamt var kritiken av det moderna. De sysselsatte sig med frågan om kristendomen och människors förlust av heder och dignitet i jakten på materiellt välbefinnande. I sina böcker förutspådde Huxley en framtida separation av sex och reproduktion. Han såg framför sig en värld där promiskuitet och sexualitet antagit karaktären av en samhällsdrog. Han talade också om de distraherande effekterna av en pågående »civiliserad infantilisering« som främst tog sig utryck i extrema konsumtionsmönster.
Jag tänker ibland, då och då, på fredagen den 22 november 1963.
