Ett digitalt verk för en halv miljard markerar en ny tid i konstvärlden

Märkte ni att konsthistoria skrevs i förra veckan? Då klubbades den digitala konstnären Beeples verk Everydays — The First 5000 Days på auktionshuset Christie’s för 69 miljoner dollar. Därmed passerades en milstolpe. Eller kanske var det mer ett fönster som slogs upp, mot en skön ny värld, dignande av konstaffärer.

Beeple heter egentligen Mike Winkelmann och bor i USA. Han har länge gjort digitala verk i olika genrer; bilder, filmer, VR och scenografi till kända musikartisters konserter. Verket som klubbades för mer än en halv miljard svenska kronor var ett slags mosaik gjord av bilder han lagt ut på nätet sedan 2007. En varje dag, i en obruten serie av publiceringar.

En halv miljard är ju en rundlig summa, också om det ingår 5 000 miniatyrbilder på köpet. Men låt oss återkomma till frågan om de uppumpade priserna på konst strax, och först titta närmare på Beeples digitala verk. Anledningen till att det kunde trissas upp i budgivning är den teknik som kallas för NFT, non-fundable tokens, vilket gör ett digitalt verk unikt och spårbart.

Kulturbloggen: Kaffe gör dig uthållig vid träning

En bidragande faktor till att priset på ett konstobjekt drivs upp vid en auktion är inte minst proveniensen. Var den tidigare ägaren berömd, kan det vara minst lika viktigt för slutpriset som hur penselföringen är i en oljemålning, och nästan lika viktigt som vem som hållit i penseln.

Om de traditionella auktionshusen står på tröskeln till att börja sälja NFT-verk i större skala, så har dataspelsvärlden länge varit i full sving vad gäller den sortens konsthandel. Och nu tycks det råda NFT-feber även i bredare kretsar.

Ett exempel ur mängden är sekvensen i vilken en animerad katt springer med en regnbåge efter sig. Amerikanen Chris Torres skapade figuren Nyan Cat för tio år sedan och sedan dess har den setts och delats hundratals miljoner gånger. (Ja, ibland undrar man om folk alls har något liv.) När Torres nyligen lade ut en unik NFT-version av kattskrället på en auktionssajt, såldes den för motsvarande nästan fem miljoner kronor.

Jag kan komma på fem miljoner andra saker man hellre ska lägga sina pengar på än Nyan Cat. Men det tycks finnas villiga köpare till nästan vad som helst digitalt unikt. Vad som helst läggs därför också ut till försäljning. En av Twitters grundare, Jack Dorsey, har lagt ut en NFT-version av sin allra första tweet på en auktionssajt. Budgivningen är uppe i motsvarande 20 miljoner kronor. Tweeten finns visserligen tillgänglig på nätet för alla och envar, men köparen får ett eget certifikat.

Nina Solomin: Andy Warhols ord besannades – och jag avskyr honom för det

Låt oss därmed återvända till konstpriserna. Även mer traditionell konst än digitala filer kan ju gå för fantasisummor på auktioner. Handlar det då om verkens kvalitet? Nej, egentligen inte. Vid en viss nivå slutar det att handla om konsten. »Det är marknaden«, säger Bukoswkis pr-chef Sara Bourke. »Konstverkets värde avgörs helt enkelt av att två personer vill ha det lika mycket.«

Man kan se astronomiska priser som ett tecken på vår tids dekadens. Eller man kan se dem som ett tecken på vår tids civilisation. Den som flexar musklerna genom att buda hem ett löjligt dyrt unikt konstverk vinner hög status. Det är ändå ett förhållandevis sofistikerat sätt att vara alfahanne och få dominera ett område, i jämförelse med att till exempel slå någon på truten.

Och nu har NFT-tekniken skapat oändligt med nya möjligheter till att äga ett verk. Det påverkar auktionsbranschen, och det kommer säkerligen också att påverka själva konsten.