Onaturligt är det naturliga
Anna Silins kände inte igen sin mamma. Hon skrattade som »en häst gnäggar« och lade upp fötterna på bordet. Detta var verkligen inte likt Annas 95-åriga mor. Förklaringen till denna personlighetsförändring fann Anna på moderns rygg: ett morfinplåster mot smärtor som gett bieffekter i form av, vad det verkar, ett ganska gott humör. »Min mamma var som en knarkare« säger Anna (DN 4/10). DN larmar om en allt större förskrivning av just morfinplåster till äldre. Det är lite oklart varför det är så djupt förkastligt att behandla 95-åringar som lider av svåra smärtor med morfin. Är det för att vi förväntas stå ut med lidandet – det är ju en naturlig del av livet?
Berättelsen om Anna, mamman och morfinet får mig att tänka på en väninna med svårartade sömnproblem. Styvnackat vägrar hon att, som en mer rationellt lagd person skulle gjort, ta hjälp av insomningstabletter ity det är »onaturligt«. I åratal har hon mixtrat med diverse kamomillteer, valerianapreparat, avslappningsövningar etcetera. Naturligtvis med ytterst klent resultat. Min väninna tror på »det naturliga«. Det är en vanlig övertygelse i Sverige. Vi gillar det som är naturligt och ogillar det onaturliga. Vi härdar ut, och det är lite skamligt att ta hjälp av artificiella metoder. Å andra sidan – varför är det med självklarhet bättre att sova utan piller än med? Och är det inte bättre att sova med hjälp av tabletter än inte alls?
Naturlighet är ett säljande argument – ett naturligt utseende, det naturliga köket, naturliga metoder … Där har vi en svensk värdering: det naturliga är överlägset det onaturliga. Den här idén kommer ifrån sedlighetsforskaren Norbert Elias som 1939 slog fast att västerlänningarna genomgått en stenhård civilisationsprocess som fjärmat oss från det naturliga och snört in våra drifter i hämningarnas korsett. I »Civilisationsteori« hävdar Elias att vi är kulturellt hjärntvättade, för evigt förlorade och därmed olyckliga, längtande tillbaka till vårt naturliga ursprung.
Nja, säger jag med stöd av H-P Duerr, som i sitt mastodontverk »Myten om civilisationsprocessen« hävdar att människan aldrig varit särskilt naturlig. Föreställningen om det harmoniska naturtillståndet är just en föreställning. Vi har aldrig levt i harmoni med naturen, utan alltid försökt betvinga både vår egen och andras natur. Jag fortsätter alltså lugnt att manipulera både mitt utseende och min sömn. Leve det onaturliga!
