
Per Gunnar Evander – en trofast kvinnokarl
Per Gunnar Evander var en av våra mest lästa och älskade Sverigeskildrare. En sida av hans författarskap att lyfta fram är den andliga och förkunnande.
Toppbild: TT
När Claes de Faire skrev sitt minnesord över Per Gunnar Evander i Fokus 2022
uppmärksammade han särskilt författarens mäkta popularitet hos damerna. Samtidigt var en andlig trofasthet något som präglade honom. I ett av sina många
sommarprogram i P1 förklarade Evander att alla hans berättelser är inspirerade av
Bibeln, i synnerhet av Johannesevangeliet.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Det krävs en slipad litteraturvetare eller exeget för att utröna den bibliska närvaron i Evanders författarskap, en sådan studie skulle göra dess djupa dimension ännu djupare.
Evander berättade om folkhemmets "hemlösa", dess sargade och utstötta förlorare, ofta hemma på den gästrikska landsbygden, de som på ett eller annat vis obönhörligen krossas av livet och som i förtvivlan ber om nåd. De försöker finna kärlek och tröst i en obarmhärtig värld.
Han betraktade Berättelsen om Josef (1972) som sin främsta roman. I den upplöser han gränsen mellan fiktion och verklighet, sanning och lögn, berättare och berättelse.
Josef Blomberg, den yngste i en stor syskonskara, har efter 38 års tungt skiftarbete i valsfabriken drabbats av ångest och sömnlöshet. Han börjar supa och dödar av ”misstag” sin hustru genom att knuffa henne ner för trappan.
Josef är föremålet för författaren Per Gunnar Evanders nya roman
samtidigt som denne arbetar på en dokumentär om den incestuöse Per Nilsson som tillsammans med sin mor låg bakom hustruns död i det omtalade Yngsjömordet 1889.

Josefs och Pers öden flätas samman i en berättelse om kärlekslöshet, skuld och
förlåtelse. Bibelns Josef är Jakobs och Rakels son, en pojk med gudabenådad förmåga till sanndrömmar. Ett utvalt barn som av avund kastas ner i en brunn och säljs som slav av sina halvbröder, bara för att många år senare konfrontera och förlåta dem för vad de gjort.
I Härlig är jorden (1975) blir Rikard oväntat lämnad av Harriet. Precis som när hans föräldrar omkom i en båtolycka när Rikard var liten är han oförmögen att känslomässigt reagera på sin förlust.
När människor omkring börjar fråga Rikard om Harriet, har han svårt att svara dem. Förnekelsen leder till besvär, en konstant huvudvärk och dålig sömn. För att dämpa besvären tar Rikard flaskan till tröst och snart rasar livet samman.
Den populära psalmen Härlig är jorden (1850) sjungs ofta på begravningar och
påminner om att även om vår vandring mot himmelriket är lång så finns Guds kärlek och hopp här mitt i livet. För Rikard får den en särskilt betydelse när den läker såren efter hans två förluster.
Den Jesus vi möter i Judas Iskariots knutna händer (1978) är en ångestriden person, varken ödmjuk eller älskvärd. Judas tvivlar på sin mästare. Är orden denne säger sanna och är de mirakel han bevittnat verkliga? Judas förråder Jesus med en kyss och med dennes gode minne, men vet inte själv hur han ska känna inför sitt svek.

I Himmelriket är nära (1986) reser Ebba Elisabeth Ekengren till fiktiva Hammarön för att söka upp sina föräldrars mördare, den kortväxte, magre och grånande Gustaf Strandberg som lever där ensam. Han har snälla ögon och är inte längre den fruktade våldsman han en gång var.
”Himmelriket är nära!”, ropar Johannes Döparen i Matteusevangeliet, Jesus frälsning är nära förestående. Anders Frostensons psalm Jesus från Nasaret går här fram (1935) avslutar varje vers med de orden. Jesus förkunnelse i evangelierna kretsar kring ”Himmelriket” som tydligt inte är en geografisk ort, utan betecknar Guds närvarande och gränslösa kärlek.
Evander återkommer till behovet att återvända till smärtan, det onda från det förflutna som ständigt hemsöker en. Men konfrontationen förlöser inte, det gör endast försoningen.
Toppbild. Per Gunnar Evander (1933-2022) var måhända en kvinnokarl, men han var också en författare med svindlande existentiellt djup. Foto:TT
***
När Claes de Faire skrev sitt minnesord över Per Gunnar Evander i Fokus 2022
uppmärksammade han särskilt författarens mäkta popularitet hos damerna. Samtidigt var en andlig trofasthet något som präglade honom. I ett av sina många
sommarprogram i P1 förklarade Evander att alla hans berättelser är inspirerade av
Bibeln, i synnerhet av Johannesevangeliet.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Det krävs en slipad litteraturvetare eller exeget för att utröna den bibliska närvaron i Evanders författarskap, en sådan studie skulle göra dess djupa dimension ännu djupare.
Evander berättade om folkhemmets ”hemlösa”, dess sargade och utstötta förlorare, ofta hemma på den gästrikska landsbygden, de som på ett eller annat vis obönhörligen krossas av livet och som i förtvivlan ber om nåd. De försöker finna kärlek och tröst i en obarmhärtig värld.
Han betraktade Berättelsen om Josef (1972) som sin främsta roman. I den upplöser han gränsen mellan fiktion och verklighet, sanning och lögn, berättare och berättelse.
Josef Blomberg, den yngste i en stor syskonskara, har efter 38 års tungt skiftarbete i valsfabriken drabbats av ångest och sömnlöshet. Han börjar supa och dödar av ”misstag” sin hustru genom att knuffa henne ner för trappan.
Josef är föremålet för författaren Per Gunnar Evanders nya roman
samtidigt som denne arbetar på en dokumentär om den incestuöse Per Nilsson som tillsammans med sin mor låg bakom hustruns död i det omtalade Yngsjömordet 1889.

Josefs och Pers öden flätas samman i en berättelse om kärlekslöshet, skuld och
förlåtelse. Bibelns Josef är Jakobs och Rakels son, en pojk med gudabenådad förmåga till sanndrömmar. Ett utvalt barn som av avund kastas ner i en brunn och säljs som slav av sina halvbröder, bara för att många år senare konfrontera och förlåta dem för vad de gjort.
I Härlig är jorden (1975) blir Rikard oväntat lämnad av Harriet. Precis som när hans föräldrar omkom i en båtolycka när Rikard var liten är han oförmögen att känslomässigt reagera på sin förlust.
När människor omkring börjar fråga Rikard om Harriet, har han svårt att svara dem. Förnekelsen leder till besvär, en konstant huvudvärk och dålig sömn. För att dämpa besvären tar Rikard flaskan till tröst och snart rasar livet samman.
Den populära psalmen Härlig är jorden (1850) sjungs ofta på begravningar och
påminner om att även om vår vandring mot himmelriket är lång så finns Guds kärlek och hopp här mitt i livet. För Rikard får den en särskilt betydelse när den läker såren efter hans två förluster.
Den Jesus vi möter i Judas Iskariots knutna händer (1978) är en ångestriden person, varken ödmjuk eller älskvärd. Judas tvivlar på sin mästare. Är orden denne säger sanna och är de mirakel han bevittnat verkliga? Judas förråder Jesus med en kyss och med dennes gode minne, men vet inte själv hur han ska känna inför sitt svek.

I Himmelriket är nära (1986) reser Ebba Elisabeth Ekengren till fiktiva Hammarön för att söka upp sina föräldrars mördare, den kortväxte, magre och grånande Gustaf Strandberg som lever där ensam. Han har snälla ögon och är inte längre den fruktade våldsman han en gång var.
”Himmelriket är nära!”, ropar Johannes Döparen i Matteusevangeliet, Jesus frälsning är nära förestående. Anders Frostensons psalm Jesus från Nasaret går här fram (1935) avslutar varje vers med de orden. Jesus förkunnelse i evangelierna kretsar kring ”Himmelriket” som tydligt inte är en geografisk ort, utan betecknar Guds närvarande och gränslösa kärlek.
Evander återkommer till behovet att återvända till smärtan, det onda från det förflutna som ständigt hemsöker en. Men konfrontationen förlöser inte, det gör endast försoningen.
Toppbild. Per Gunnar Evander (1933-2022) var måhända en kvinnokarl, men han var också en författare med svindlande existentiellt djup. Foto:TT
***