Prästen sa att mina borgerliga värderingar inte hör hemma i Svenska kyrkan
Det är dags för Svenska kyrkan att tillsätta en kriskommission så att alla känner sig välkomna.
Toppbild: TT
Driften med Svenska kyrkan i satirprogrammet Svenska Nyheter med Messiah (sic!) Hallberg för några veckor sedan gick inte Svenska kyrkan obemärkt förbi. Svenska kyrkans husorgan, Kyrkans Tidning, har ägnat åtskilliga texter åt televisionens gyckel. Bland annat avkrävs programmets producent Sofia Nordin en förklaring och Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans Tidning, konstaterar lakoniskt på ledarsidan att "publicitet inte alltid är toppen".
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Inslaget i SVT:s Svenska Nyheter gick i korthet ut på att Svenska kyrkan är vänstervriden och ägnar sig mer åt (vänster)politik än åt att sprida evangelium. "Oberoende om man uppfattade inslaget som roligt eller inte, var det elegant i betydelsen välresearchat och träffande såtillvida att många kände igen sin egen bild av kyrkan", skriver Eek.
"It´s funny becuse it´s true", som man brukar säga – och ja, jag skrattade gott hemma i soffan. Skrattet fastnade dock i halsen: Politiseringen av Svenska kyrkan är inte framförallt lustig utan djupt olustig, i alla fall för den, som i likhet med mig är kristen och borgerligt sinnad. Det tycks vara en nästintill omöjlig kombination i Svenska kyrkan. Den oförblommerade vänsterpolitiseringen som accelererat det senaste decenniet har lämnat åtskilliga kristna med hjärtat till höger andligt hemlösa. Trots Svenska kyrkans omvittnade inkluderingsiver har just den här gruppen, människor som politiskt befinner sig på högerskalan, upplevt sig exkluderade.
Efter att i många år ha känt mig alltmer obekväm med pamflettartade predikningar i söndagsgudstjänsten, politiska utspel från Kyrkokansliet och en ärkebiskop, Antje Jackelén, som avfärdat all kritik som hat och misogyni från "extremhögern" bokade jag tid för ett själavårdande samtal med en av mina församlingspräster. Jag ville veta om jag, som inte bara definierar mig som borgerlig utan också är medlem i Moderaterna var välkommen i Svenska kyrkan. På en rak fråga om jag och mina åsikter rymdes i Svenska kyrkan svarade prästen utan att tveka (eller skämmas) "nej".
Alltså begärde jag, med tungt hjärta, utträde ur Svenska kyrkan. När ärkebiskop Antje Jackelén, som drivit politiseringen av Svenska kyrkan hårdast och mest kompromisslöst, aviserade sin avgång begärde jag återinträde och tillhör nu åter den kyrka som jag anser vara mitt andliga hem.
Jag hoppas att Svenska kyrkan med en ny ärkebiskop i spetsen, Martin Modéus, påbörjar ett nytt kapitel som innebär ett återvändande till kyrkans rötter och kärnuppdrag: Att förkunna Guds ord och visa människan vägen till Kristus och frälsning.
Han kommer inte direkt till ett dukat bord. Martin Modéus tar över en kyrka i fritt fall, med kraftigt vikande medlemstal, en sviktande ekonomi och rejäla trovärdighetsproblem. Svenska kyrkan fortsätter att blöda medlemmar – 2022 begärde 46 817 personer utträde medan 9 849 blev medlemmar. De sjunkande medlemssiffrorna får återverkningar på ekonomin. Medlemsraset innebär att Svenska kyrkan tappar 250 miljoner kronor varje år.
"Kyrkan tappar mark", som Jonas Eek skriver i Kyrkans tidning. Han beskriver en utveckling som innebär att kyrkan inte bara förlorar medlemmar utan också betydelse och i förlängningen existensberättigande. Eek frågar vad kyrkan ska göra med den sorg som uppstår i relation till denna utveckling och efterlyser sorgesamtal för att bearbeta förlusten.
Själv förordar jag en kriskommission snarare än en sorgegrupp. Jag hoppas att nya ärkebiskopen Martin Modéus har ägnat fastan åt att reflektera över sin uppgift att hela och ena en sargad svensk kristenhet. I stället för att sörja förlusten av medlemmar bör frågan ställas varför så många lämnar Svenska kyrkan och vad vi kan göra för att vända den tragiska utvecklingen.
Tillsätt en kriskommission med uppgift att utreda orsaker och analysera situationen, samt fundera över hur Svenska kyrkan åter kan bli en öppen och inkluderande folkkyrka med låga trösklar som välkomnar alla kristna, oavsett politisk hemvist.
***
