Problemet är bara att karln är så lättkränkt
Med tanke på hur upprörd Erdogan blev av ett skämt i svensk TV är frågan hur han ska klara av att navigera diplomatin kring Nato.
Toppbild: Vyacheslav Prokofyev / AP
I förra veckan läste jag i Expressen hur turkisk statsmedia jagar en journalist i Sverige. Jag fick kalla kårar och började minnas förtrycket som aldrig verkar ta slut.
När jag växte upp i Kurdistan på 1970-talet förföljdes alla som skrev, läste eller pratade kurdiska, eller som lyssnade på kurdisk musik. På den tiden arbetade få turkiska lärare i byarna. Vissa av de kurdiska lärarna försökte lära barnen turkiska, andra tog stora risker och undervisade på kurdiska. Men alla försökte inpränta namnet på den store ledaren Kemal Ataturks mamma och andra lika viktiga nationella angelägenheter i barnen, så att de skulle svara rätt när skolinspektören kom på besök.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Själv hade jag inte förstått hur nedvärderade vi kurder var i vårt land förrän jag som tioåring började i en större skola i staden Kurtalan. Där fick jag stryk av läraren varje dag tills jag hade lärt mig turkiska. Jag minns förödmjukelsen när läraren tog fram träpåken och slog mig i handflatorna 10 till 15 gånger när jag inte kunde svara på frågorna på turkiska.
Men den värsta förödmjukelsen var när vi varje morgon tvingades stå på skoltrappan och skrika "vi är turkar, vi är bäst i världen". Vi som var stolta över vår kurdiska identitet vägrade säga de där orden trots att vi fick stryk varje gång lärarna upptäckte att vi stod tysta eller bara mimade oss.
När Kemal Ataturk grundade den moderna turkiska staten på 1920-talet bestämde han att Turkiet skulle formas till en nation med ett språk, det turkiska. Det kurdiska språket och kurdisk litteratur förbjöds. Turkifieringen av det kurdiska folket kom att bli en hel vetenskap. Kemalisterna ville utplåna varje kurdiskt ord, varje kulturyttring.
Min familj flydde till Sverige 1980 och vi barn var mycket glada över att här kunna läsa och skriva på kurdiska utan att riskera våra föräldrars liv. Och som kronan på verket fick kurdiska barn 1983 till och med eget dagis som det hette då, i Tensta, där personal och barn talade kurdiska. Nyheten nådde Turkiet som skickade en protest till den svenska regeringen som i sin tur hänvisade dem till Stockholms kommun eftersom de var ansvariga för barnomsorgen. Regeringar i Turkiet, som sätter borgmästare i fängelse, kunde inte förstå den svenska regeringens passivitet.
Givetvis hände inget med förskolan, eftersom Sverige är en väl fungerande demokrati.
År 2002 publicerade Aftonbladet en karta över Turkiet där den östra delen av landet kallas Kurdistan. Det är helt naturligt, kunde var och en tycka, eftersom området bebos av kurder. Problemet var att kartan publicerades i en annonsbilaga finansierad av det turkiska turistministeriet. Annonsören var rasande, vilket man kan förstå, eftersom det budskap man ville förmedla hade förvanskats. Turistministeriet fick väl reda ut det med Aftonbladet. Men i Turkiet agerar man annorlunda.
Murat Sökmenoglu, som var vice talman i det turkiska parlamentet, anklagade Aftonbladet för att ha attackerat Turkiets enhet och krävde att den svenska staten skulle vidta åtgärder mot tidningen. Sökmenoglu vägrade acceptera att den svenska regeringen inte tänkte ingripa med motiveringen att Sverige var en demokrati. Stackars turkiske ambassadören i Stockholm Selim Kuneralp försökte förklara att med namnet Kurdistan vill man endast visa att det bor kurder där. Men den största turkiska tidningen, Hurriyet, krävde att Aftonbladet skulle stämmas. Ambassadören undrade vad Turkiet i så fall skulle göra om domstolen fastslog att området visst heter Kurdistan.
Nu har Kemalismen ersatts med Erdoganismen.
När Tayyip Erdogans parti, AKP kom till makten 2002 förändrades kurdernas situation igen. Det är inte längre förbjudet att vara kurd eller tala kurdiska. Till skillnad från kemalisterna hade Erdogan inget ideologiskt mot kurderna. Problemet är bara att karln är så lättkränkt. Hundratals journalister, författare och politiker är fängslade enbart för att de har förolämpat Erdogan.
För några veckor sedan drev SVT:s satirprogram ”Svenska Nyheter” rejält med Erdogan. Det blev ramaskri i Turkiet. Turkiska tidningar frågade hur Sverige vågade kränka deras president, samtidigt som de förväntar sig ett ja till sin Natoansökan. Den svenske ambassadören i Ankara blev uppkallad till utrikesdepartementet för att förklara sig.
Det är en mänsklig rättighet i en demokrati att få vara den man är och få tycka vad man vill. Men de rättigheterna existerar inte i Turkiet i dag. Det vet bland annat vi kurder, oliktänkare och inte minst HBTQ-personer i Turkiet. De senaste åren har förtrycket mot HBTQ-personer ökat. Var och varannan dag gör Erdogan utfall mot HBTQ-personer. Och nu ska Sveriges Natomedlemskap förhandlas av utrikesminister Tobias Billström, som är öppet bisexuell.
Kan den lättkränkte Erdogan stå ut med det, när han inte ens tål Svenska Nyheters skämt?
