Putins krig är en möjlighet – slarva aldrig bort en kris
Det säger något centralt om Sverige att det behövs ett Putinkrig för att sätta stopp för infantila dumheter i offentligheten.
Toppbild: Pontus Lundahl/TT
Putins krig mot Ukraina, och mot alla dem som värdesätter rätten att leva under västliga förhållanden, är en olycka. Och ett tillfälle.
För snart fyra år sen fick alla vuxna svenskar broschyren Om krisen eller kriget kommer. I den sägs att om Sverige angrips krävs motståndskraft. Som exempel ges motstånd mot cybersabotage, terrorattacker och krigshandlingar. Hade broschyren haft en sida till, hade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kunnat utveckla begreppet motståndskraft.
För då skulle vi till MSB:s lista kunna lägga psykologisk resiliens. Det vet yrkeskategorier som kommunikatörer, medieanalytiker och ”influencers”, precis vad det är. Och du kan vara hur duktig som helst, men mycket handlar om mottagligheten hos dem som ska se till att du tjänar pengar. Eller vinner krig. Så vad ska vi säga om de senaste årens diskussionsförberedelser på den svenska samhällsarenan?
Ingen ska någonsin behöva… känna sig obekväm, ovälkommen eller … annorlunda? Finns det något som heter svenskt? Och försvar… Varför håller folk fortfarande på med vapenskrammel? Tror de på en påstådd rysk aggressivitet?
När man hör sådant är det lätt hänt att skaka på huvudet och tänka – jag hörde fel. Den borgerliga diskreta skammen gör det enklast att lägga skulden på sig själv.
Men vi har inte hört fel och nu är mitt förslag att vi gör som Churchill föreslog, ja eller vem det nu var: ”Slarva aldrig bort en allvarlig kris”.
Låt oss tänka på alla pseudokonflikter, uttryckta av diverse ”personligheter” i poddar och på sociala medier och tänk på dem som inför alla sina följare beskärmat sig över det egna jagets lidande.
Nu behöver vi resiliens. Den som tycker det är svårförståeligt kan följa ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj. Han verkar uppvisa stålsättningseffekten, vilket betyder att motgångar, stress och trauma stärker individen. Jo, ni läste rätt. Eller på psykologspråk: ”En övervägande del av nutida forskning visar att en individs förmåga till resiliens beror på dennes möjlighet att interagera med sin omgivning och därigenom ta del av sådant som främjar välbefinnandet, eller som skyddar mot en överväldigande påverkan från riskfaktorer.”
Det handlar om stöd från sitt folk, från oss som befinner oss på en annan plats och stöd från världssamfundet.
Det som är bra för Sverige är att motståndskraft kan framodlas medvetet. Det går att stärka sitt inre jag och sin tro på sig själv, att omdefiniera sig själv som kapabel och kompetent och en som klarar motgångar. Det är möjligt att stärka sitt psyke, även i situationer där kontrollen över läget är oviss.
Men vi måste då lämna mellanstadiets mentala nivå där man gör uppror genom att skolka, vi måste sluta skylla på andra och bestämma oss för att vi klarar det vi måste klara. Sluta beklaga oss och börja ta ansvar.
Det säger något centralt om Sverige att det behövs ett Putinkrig för att sätta stopp för infantila dumheter i offentligheten. Och nu kan det väl sägas rent ut – Sverige har mycket att lära av Finland. Låt oss ta tillvara denna oönskade kris.
***
Läs även: Nina Solomin: De upptagna bryr sig inte om hudfärg och ras
Lyssna även på Fokuspodden: Identitetspolitiken – en rå maktstrid
Vill du få Fokus i brevlådan varje vecka – eller enbart digitalt? Här tecknar du din prenumeration.
