Riskkapitalism for dummies

Det värsta som kan drabba ett litet företag är ibland framgång. När drömmar om expansion ska sättas i verket kan det bli ödesdigert.

För en entreprenör är det lockande att belåna bostaden. Bolån är billigare än företagslån, som omgärdas av skärpta restriktioner.

Med hemmet belånat till taknocken kan framtidsplanerna plötsligt rasera hela livet, om företaget börjar gå sämre.

Men det finns andra sätt. Nya sätt. Sparare som har ledsnat på bankernas nollräntor letar efter alternativ. Och här uppstår en mötesplats för företag och sparare – genom crowdfunding eller gräsrotsfinansiering.

Den småländska fönstertillverkaren Kronfönster är ett typexempel på företag i tillväxtfas där restriktiva banker fått entreprenören att överväga andra lösningar. Därför har de nu vänt sig till nätplattformen Pepins, där vem som helst kan teckna sig för aktier i företaget. Målet är att delägarna ska kunna handla med sina innehav om ett år på samma plattform.

Och entreprenörerna hoppas inte bara på pengar från sina investerare:

– Med nöjda kunder som delägare kan företaget få en helt annan spinoff jämfört med andra finansieringsformer. De kan tala gott om företaget och vara ambassadörer. De kan bidra med värdefulla kontakter, till exempel om det finns önskemål om att etablera sig i ett nytt land, säger Claes Hofman, styrelseordförande för Kronfönster.

Crowdfunding växer kraftigt internationellt. Det investerade kapitalet mer än fördubblades från 16 miljarder dollar till drygt 34 miljarder dollar mellan 2014 och 2015, enligt statistik från den amerikanska informationssajten Crowdexpert.

Här finns onekligen nya möjligheter för den som vill få sina pengar att växa.

Att bli delägare i unga tillväxtbolag har länge varit förbehållet professionella investerare. På nätet försvinnner den tröskeln.

Men för dem som vågar gå in med pengar är det inte som vilket sparande som helst. Pengarna är ofta låsta på olika sätt – och investerarna befinner sig i laglöst land.

Utvecklingen har helt enkelt rusat förbi regelsystemet.

Finansinspektionen anser att det finns ett informationsgap mellan parterna: att investerarna befinner sig i ett underläge i förhållande till företagen, med svårigheter att bedöma investeringsmöjligheterna.

I fjol rekommenderade inspektionen en översyn av reglerna för att stärka konsumentskyddet. En utredning är nu tillsatt.

På webbplatserna får man lätt intryck av att crowdfunding redan är sanktionerat av myndigheterna.

Eller som Finansinspektionen själv skriver: »Det förefaller som att det finns bolag som medvetet konstruerar investeringsupplägg så att det liknar reglerad verksamhet för att på så sätt uppnå hög trovärdighet hos dem som bolaget vänder sig till med sina investeringserbjudanden.«

För företagen är de nya sajterna ett bra sätt att överbrygga det finansieringsgap som uppstår mellan växande företag och försiktiga banker. Men investerare bör fundera både en och två gånger – och tänka på att många proffs har tackat nej till de här företagen innan de hamnat på nätet.