Samer är inga magiker – de lever i ett klassamhälle som alla andra
Såg det första avsnittet av SVT:s julkalender och retade mig som många andra på detta dravel.
Nyligen recenserade jag den mångfaldigt prisbelönta norska författaren Carl Frode Tillers bok Inringning (del ett) i Expressen Kultur. Den är väldigt bra, lågt räknat. Men det slog mig hur många av romanens gestalter som var sura, arga, irriterade eller negativa. På 272 sidor svensk text återfinns ”arg” på 53 sidor, ”sur” på 43 sidor, ”irriterad” på 32 sidor och ”negativ” på 14 sidor. Flera gånger på samma sida dessutom.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Varvid jag begynte tänka på allt möjligt som irriterade the old moi, surtanten själv. Drömde till och med om att jag både läste och skrev om detta. Men drömmar är ju strömmar, bäckar och åar som sinar. Samt bönders diken för att säkra åker- och betesmark som klimataktivister (ibland kallade miljöterrorister) fyller igen och sabbar dikenas biotop.
Förmaningar och förbud haglar med stormstyrka vart man kommer och vart man går. (Ja, jag kan i alla fall skilja på var och vart.) Var var jag nu? Irritationsinvasionen. Man vänjer sig, som Kjell Höglund sjunger? Eller alls inte så värst.
Ta Stockholms tunnelbana: reklamen har man ju sedan decennier vant sig vid. Men SL:s texter som ”Tack för att du reser klimatsmart” och tjatet om avståndet mellan tåg och perrong, övervakningskameror och nödtelefoner eller om det är knappar… det är väl bra i somliga fall, men jag stör mig ändå.
Vidare har vi den stockholmska vanan att sminka sig i vagnen. Unga vackra flickor fixar med ögonfransuppböjare på redan perfekta kolsvarta, markisliknade fejkfransar. Lägger ofta till ännu mera kol och kajal och läppstift innan de dyker ner i sina mobiltelefoner, som de skickligt hanterar med långa lösnaglar. Om det pågår skattefusk eller penningtvätt på alla dessa nagelsalonger både i Stockholm och Berlin vet jag inte. Bara undrar lite surt.
Så har vi ju det där med rökningen (av tobak) som är verboten nästan överallt i Sverige. När vi stod utomhus i iskyla på Malmö central och väntade på ett 66 minuter försenat tåg till Stockholm tände jag mig ändå en cigg. Bara en söt asiat gjorde detsamma, när han såg min kvicka njutning.
Väl i vagnarna strövade, jag menar knuffade vi oss, fram och tillbaka för att hitta våra bokade platser. Ungefär alla pappersantimakasser var placerade över sätenas nummer. Vi fick lyfta på dem för att se var vi skulle sitta. Jag hamnade bredvid en Lundastudent som kunde såväl läsa som skriva. Mitt emot en affärskille som högljutt mobiltalade svenskbruten engelska mest hela tiden. Inte för att jag talar helt korrekt på de språk jag tror mig behärska. Fast det fanns dock en tidvis fungerande wifi ombord på tåget.
Efter hjälpsamma medmänniskors orienteringsförmåga lyckades jag komma igenom Stockholm centrals blinkande helvete och ut på Klarabergsgatan. Beställde en Bolt-taxi (har kollat att de har schyssta villkor) och en trevlig Muhammed körde mig ut till orten.
Där köpte jag en e-cigg eller vejp eller vad den nu bör kallas. I och utanpå förpackningen dundrade så mycket texter och förmaningar att jag aldrig har sett på maken. Dödskallar överallt. Med versaler förmanades: ”(SE) VARNING: DENNA PRODUKT ÄR EJ AVSEDD FÖR MINDERÅRIGA ELLER ICKE-RÖKARE” och ”ej avsedd för minderåriga, gravida eller ammande kvinnor”. Vidare fortsätter det med rubriker som ”Propylenglykol”, ”Glycerol” och ”Möjliga negativa effekter”. Vi får också info om att man inte ska dricka produkten – hur det nu skulle gå till?
Såg sedan det första avsnittet av SVT:s julkalender och retade mig som många andra på detta dravel, denna exotisering av samerna (uppblandade eller ej) och deras påstådda magiska förmågor och vidskepliga tro. Som om samer skulle vara ett enhetligt folk och inte ett slags klassamhälle med renägare i toppen och skogssamer i botten. Konstig regi också.
Inte konstigt att jag har drabbats av IBS, irriterad tarm och magont. Men tack för alla fungerande toaletter, ofta men inte alltid med toaborstar.
***
Läs även: "Samisk erfarenhet" für alle
