”Satan 2” – ett namn som håller över tid
Missiler är som spädbarn – svåra att namnge. På den punkten har ryssarna lyckats bättre än USA. "Satan 2" är ett namn som lär hålla över tid.
Toppbild: Roscosmos Space Agency via AP
Alla som varit med om det vet hur besvärligt det kan vara att bestämma sig för vad ett barn ska heta. Man vill att det ska vara originellt, men inte för originellt. Vackert, men inte löjligt. Kanske något med lite familjehistoria, men inte mossigt.
Tusentals föräldrar går igenom det här varje år och efter allt arbete slutar de allra flesta på Alice, Maja och Vera, eller Noah, William och Liam. I alla fall förra året.
Men, som alla vet: det är inte målet, utan vägen dit som är mödan värd. Och därför finns ett helt bibliotek med manualer om hur man ska bära sig åt för att välja namn. Tidskriften Femina ger några grundregler och ställer en fråga:
- Kolla upp hur populärt namnet är.
- Undersök namnets betydelse noga.
- Googla hela namnet.
- Säg namnet högt och skriv ned det.
- Håller namnet över tid?
Babyhjälp, en annan vän i namnnöden, verkar drivas av föräldrar som är traumatiserade av en aning vårdslösa tidigare namnval, för där handlar råden mest om att undvika katastrofer. Kolla hur initialerna kommer att se ut, så att de inte har ”otrevliga anspelningar”, skriver de. Där rök Kurt Urban Kalle. Och undvik att välja namn som ”lätt kan ge obehagliga associationer”.
Det är där någonstans som jag inte kan låta bli att undra över Rysslands nya supermissil RS-28 Sarmat.
Det officiella namnet är inget att snacka om: det är taget från den antika folkgruppen Sarmater, enligt Herodotos avkomman till skytiska män och amazonkvinnor. Sarmaterna ska ha varit ”blonda, kraftiga och med solbränd hy”, det vill säga praktexemplar någonstans mellan Himmlers ariska avelsläger och Beach Boys. Hur det än är verkar ändå ingen kalla RS-28 Sarmat för just det. Alla, särskilt ryssarna själva, talar i stället om ”Satan 2”.
Tror ni att den ryska vapenindustrin har googlat det? Sagt namnet högt? Funderat på vikten av att undvika namn som ger ”obehagliga associationer”.
Amerikanska vapensystem är, i det här avseendet, mycket mer konventionella. Där finns luftvärnsroboten Patriot och de interkontinentala robotarna Peacekeeper och Minuteman, namngiven efter amerikanska frihetskrigets hemvärnsmän. Det finns visserligen en pansarbrytande projektil som fått namn efter en giftorm, Copperhead, och en pansarvärnsrobot som heter Hellfire, men det är ändå långt från ”Satan 2”.
Ryssar står inte högt i kurs i dessa dagar, men i just detta fall måste jag ändå känna en viss beundran för oviljan att göra omskrivningar. ”Peacekeeper” är ett bra namn på ett kärnvapen så länge det inte avfyras, men så snart man trycker på knappen är ”Satan 2” mycket bättre. Enligt rysktalande kamrater består kvällsprogrammen på rysk public service numera mestadels av lustfyllda beskrivningar av hur ”Satan 2” utplånar europeiska och amerikanska världsstäder och – när det blir verkligt flow i studion – hela länder.
Fantasier, säger ni, men om fredsrörelsen har en punkt där den faktiskt är realistisk är det just här: erfarenhetsmässigt brukar mänskligheten förr eller senare använda de uppfinningar den gör, hur idiotiska de än är. Är man en skeptisk konservativ, utan några illusioner om människans karaktär, är inte frågan om kärnvapen kommer att användas, utan när. Man behöver inte gå med i fredsrörelsen för den skull, för den har fel i allt annat och ingen lösning på problemet.
Kanske smäller det inte den här gången. Men samtidigt är det ingen idé att spela dum.
När vi väljer namn på våra barn, skriver ”Babyhjälp”, skickar vi ut ”subtila meddelanden om oss själva som föräldrar”. Precis så är det. Därav ”Satan 2”. Det är ett namn som, med Feminas ord, alldeles säkert ”håller över tid”.
***
Toppbild: Provskjutning av RS-28 Sarmat, mer känd som ”Satan 2”, i april 2022. Foto: Roscosmos Space Agency Press Service via AP.
Läs mer: Ukraina: vårt ombud i proxykriget
